A Free Man

Fula, skitiga och elaka

2012-01-20T02:55:00.000-08:00

Fula, skitiga och elaka heter en mycket bra film regisserad av Ettore Scola 1976. Fula, skitiga och elaka tycker jag också verkar vara mottot på TV4:s redaktion i Kalla Fakta och Kvällsöppet med Lennart Ekdal som frontfigur. Här har men sedan ett drygt år tillbaka lagt ner mycken möda på att granskas Drottning Silvias far Walther Sommerlaths handhavanden under andra världskriget. Denna granskning satte igång under Jan Schermans ledning, Scherman som ville göra gränslös tv, och gränslöst ful, skitig och elak var han när det gällde denna fråga. Nu är denne man chef för Bonniers TV imperium. Att jag blir så upprörd över denna granskning är att den är så vinklad och riktad mot en person som dog för över 20 år sedan och som ”råkade” bli pappa till den svenske Drottningen, som under den granskade perioden var en liten bebis. Vad jag framförallt vänder mig mot är att man granskar en enda persons handling i form av arisering, dvs. att tvångsöverta judisk egendom under nazidiktaturen. Vad TV4 totalt missar i denna granskning är att redovisa i ”kalla fakta” hur utbredd ariseringen var, alltså hur många ariseringar genomfördes under denna mörka tid (det är vi överens om) i Tyskland? En? 100? 1000? 10000? 100000? 1000000? I Sverige?(hoppsan) Judisk personal avskedades t.ex. i svenska företag för att de skulle kunna göra affärer med nazityskland, varför granskar inte TV4 dessa affärer? Hur många tyskar och svenskar var anslutna till naziströrelsen och vilka var de? Var stod de svenska kungahuset och Per Albin Hanssons regering då? Var kungahuset står i denna fråga idag är ju helt klart. Att Kungen och Drottningen skulle ha med detta att göra är ju helt uteslutet, och varför TV4 har gett sig in i detta står ju också helt klart. Men vill skita ner kungahuset och monarkin. Jag är själv ingen större anhängare av monarkin men ser det som ett kulturarv att leva med, precis som en majoritet av det svenska folket gör. Jag anser att kungahuset utför ett enormt pr-jobb för Sverige och dess näringsliv. De ger mycket mer goodwill för Sverige än vad TV4 någonsin har gjort.
TV4 är fula, skitiga och elaka!

Bulgarisk dragspelare

2012-01-13T04:49:00.000-08:00

Fd. Landshövdingen och försvarsministern Anders Björck satt i en tv-soffa härförleden och berättade att någon hade liknat Håkan Juholt vid en bulgarisk dragspelare. Jag brast spontant ut i ett gapflabb men det fastnade snabbt i halsen då jag skamset tänkte att det lät rätt så rasistiskt. Jag kunde dock inte låta bli att tycka att det var rätt så fyndigt. Så småningom sansade jag mig och undrade för mig själv att om man skulle likna Göran Persson vid en svensk dragspelare, skulle det då vara rasistiskt? Jag kom fram till att det är det ju inte. Alltså borde det vara fritt fram för bulgariska dragspelare också.

En grön och vit jul på en och samma gång

2011-12-29T04:55:00.000-08:00

Ja, så har det då hänt. Jag har firat en grön och vit jul på en och samma gång. Grön på så sätt att ingen snö har fallit som skulle ha legat vit på marken och/eller tyngt granarnas grenar. Vit på så sätt att jag på julaftons morgon insjuknade i den äckliga vinterkräksjukan och på så sätt befann mig springande mellan säng och badrum i dagarna tre. Julafton, juldagen och annandagen. Dessa tre dagar har garanterat betytt både öl, snaps och konjak i vanliga fall. Så inte i år, alltså en helvit jul. Rätt skönt på sitt sätt, har inte haft en vit jul sedan 1997 och 1998. Dom åren drack jag ingenting annat än vatten och läsk. Kommer ihåg det som en behaglig period. Nu är jag på benen igen och ser fram mot att få bli morfar vilken dag som helst. Var ute på en solskenspromenad häromdagen. Solen stod lågt kl ett på dagen och vinden pinade. Men när man har varit sjuk så är det skönt med frisk och vindig luft. Nya ord har kommit in i svenska ordlistan under året, bland annat Juholtare som som alla förstår avser förhastade uttalanden som snabbt måste tas tillbaka igen. Det är väl ungefär som nyårslöften kan jag tänka. När jag ser tillbaka på det år som har gått och gör bokslut för det, om man nu kan göra det, så är den största och mest betydelsefulla händelsen den att jag i maj fick reda på att jag skulle bli morfar. Det beskedet har fått mig att revidera min livsroll och syn på framtiden. Från början skräckslagen, nu förväntansfull och nyfiken. Som någon sa, livets efterrätt, vilket också blir lite skräckblandat. Är jag verkligen redan där. Det var ju inte så länge sedan jag tog körkort. "Bara" 44 år sedan. Var på 40-årskalas i förra veckan och tyckte det var så roligt att umgås med alla ungdomar som var, ja just det, i 40-årsåldern, ungdomar? Inte födda då jag tog mitt körkort. Ja dom hugger väl just nu in på livets huvudrätt om man ska uttrycka det så. Inga nyårslöften från min sida, jag lovar bara att ta en dag i taget och vara tacksam för att jag finns och att jag ska bli morfar. Gott slut och ett Gott Nytt År!

2011-12-18T06:16:00.001-08:00

Jag var ju på operan igår och begick La fanciulla del West av Puccini. Denna mästare i att komponera i smäktande musikaliska penseldrag och kombinera lyrik och dramatik. Hans operor handlar nästan alltid om starka, känslosamma kvinnor som drabbas av mäns svek och bedrägeri. Han var nog en riktig feminist utan att veta om det. Helt klart så måste denne man ha älskat kvinnor och lyckats uttrycka det i sitt konstnärskap. Operan skrevs för 100 år sedan och det är inte klokt att musik kan stå sig så länge. Den här gången kommer jag inte att våga läsa några recensioner då ingen kommer att skriva så bra om den som jag upplevde den. Dom kommer säkert att relatera till pjäsens historia, analysera regissörens budskap och scenografens funderingar. För mig är bra opera lika med bra musik och sång och är den i sådan världsklass som den här var igår både vad gäller sång, skådespeleri och musik/orkester, då finns inte ens tankarna åt det hållet även om dessa delar ändå var helt ok. Möjligen skulle jag be operachefen Birgitta Svendén rådgöra med regissören att inte förlägga handlingen ut till scenens kanter då stora delar av publiken inte kan se vad som händer då, då man sitter vid radernas sidor och ända betalar 500 kr för att få ont i nacken, rygg och knän som skaver mot ryggstödet framför. Det är en skam att Stockholm inte har ett riktig och modernt operahus. Kanske jag ska slå en signal till Ingvar Kamprad och tända honom på idén om en Opera Kamprado eller IKEA-operan men jag känner ju inte till hans operaintresse. Med sådana här föreställningar skulle vi locka turister från hela världen. Jag är nu, nästan ett dygn efteråt helt uppfylld av gårdagens föreställning. En av de starkaste operaupplevelser jag har haft. Detta beror på de ledande rollernas gestaltning och sång. Dom var super. Det sägs att operan ges så sällan för att huvudrollen Minnie är så svårsjungen att det är svår att rekrytera villiga sopraner. Renata Tebaldi lär vara den som framfört den mest. Vår världssopran Nina Stemme framförde den så storartat, kraftfullt och känslosamt att det enda jag är orolig för är om hon någonsin kommer att kunna göra det lika bra igen. John Lundgren som sheriffen Jack Rance var kanon och dramatisk och jag blev riktigt förbannad på honom. Ett bra betyg. Ukrainaren Aleksandrs Antonenkos Dick Johnsson, är det bästa i tenorväg jag upplevt på operan på massor av år. Han påminde mig om den gamle italienske tenorhjälten Carlo Bergonzi med sin spänstiga och väl egaliserade röst. Dirigenten heter förresten Pier Giorgio Morandi. Orkestern fick också applåder. Applåder? den så i vanliga fall städade premiärpubliken skrek och vrålade hysteriskt, jag med. Så osvenskt, så roligt. vad är det med opera? Nu ska jag göra allt för att undvika att recensenterna förstör den här föreställningen för mig.

Galna veckan

2011-10-29T02:18:00.000-07:00

Veckan som gått har varit helt galen, vad gäller nyheter alltså. Det börjar med att det avslöjas att en pappa tvingat sin dotter att spela utvecklingsstörd i 10 år för att få ut vårdnadsersättning från FK. 25000 kr i veckan har han kvitterat ut. Vem i hela friden har räknat ut att man behöver 25000 i veckan för att vårda utvecklingsstört barn? Frågan är väl egentligen vem det är som är utvecklingsstörd? Nu ska pappan åtalas och det är väl på sin plats, men frågan är om inte FK borde åtalas för förskingring av våra skattepengar? Sedan är det ju så smart att FK kommer att kräva flickan som tvingats att spela utvecklingsstörd på pengarna eftersom det är den vårdade som ska krävas. Jag undrar vem som egentligen behöver vård? Sedan kom nyheten att den ökände Anders Behring Breiviks advokat har gått ut och krävt att hans klient ska få straffrabatt eftersom han skonat de yngsta barnen under sin skoningslösa slakteriverksamhet. Är det någon rabatt som skulle utmätas så är väl det i så fall mängdrabatt för att han har dödat så många. En människa som mördat över 60 personer ska inte ha någon straffrabatt alls. Straffet borde multipliceras med antalet döda! Idag kom den galna nyheten att personal på barnakuten i Malmö numera bär överfallslarm för att galna föräldrar, vilka de nu kan vara, hotar att mörda personalen om inte just deras barn får gå före i kön. Man uppmanas också att inte bära halsband, för risken att strypas då blir överhängande. Vad är det som händer? Finns det ingen polis och inga domstolar i Malmö? Eller tvingas sjukhusen som fotbollsklubbar att betala polisnotan själva? Att försöka strypa någon som ska vårda ens barn är ungefär lika begåvat som att strejka sig ur krisen i Grekland. När några vänligt inställda turister äntligen vågar sig dit för att stötta landets turistnäring, ja då strejkar, bussförare, taxichaufförer, rederi- och flygpersonal och turisterna blir strandsatta. Ja någon anser tydligen att det är bra för landet som nu cashar in en massa kosing från sina grannar. Det är nog inte bara den här veckan som varit galen, hela världen är det. Nu ska jag casha in min vinst på travet sedan igår 551 kr. Skall satsa en del på V75 idag och de eventuella pengarna jag vinner skall jag använda till en resa som inte går till Grekland. Hej hopp.

Offentlig ursäkt till Idrottsföreningen Elfsborg - IFE

2011-10-15T05:46:00.000-07:00

Har pga tilltagande ålder eller andra orsaker under senare tid kallat Idrottsföreningen Elfsborg för EIF i stället för IFE. Jag ber härmed om ursäkt till denne anrika förening och dess supportrar och framförallt min brorson tillika gudson Johan. Jag trodde att det var Elfsborgs Idrottsförening men det var ju tvärtom. Har haft samma problem med Täby Kyrkbys stolthet i div. 1 IK Frej. Felet är väl en överkomlig brist när hjärtat är på det rätta stället. Kommer imorgon att resa till Norrköping för en höstlig fotbollseftermiddag och ser fram mot det. Kommer ihåg när jag på 60-talet hängde på Ryavallen och kollade in Henry Larsson, Ove Grahn, Gästis, Loket, Wigar Bartholdson, Lasse Råberg, Kubben, Lasse Heineman, Jens Söderberg och och bröderna Målberg. En del av dem från och till i landslaget. Ja Ove Grahn var väl den störste och spelade i VM-laget 1970 och 1974 tillsammans med Thomas Ahlström(även han Elfsborg) vid det senare tillfället. Hoppas att du förlåter mig Johan:-)

Manlighet - vänskap - samarbete

2011-10-10T07:08:00.000-07:00

För er facebookare så blir det lite upprepning. Det var länge sedan jag bloggade och jag vet inte om det beror på att jag saknar foton eller upplevelser värda att skriva om. Jag vet inte ens om ni läser. Har under den senaste veckan upplevt en hel del som rört om i känslorna. I torsdags hade vi en klassträff för klass 6 B som gick ut ur Carlssons Skola 1961 som 12-13 åringar. Nu träffades vi igen efter 50 -år som 62-63 åringar, bara grabbar eller gubbar om ni så vill. Det var nervöst, javisst, men det blev så fint och varmt. Vi fann varandra och våra gängse roller direkt, gliringar och uppskattningar spreds runt det fint dukade middagsbordet på Sällskapet i Centrala Stockholm. Fint värre. Gammalt tjafs och slagsmål på Floras kulle avhandlades på ett bra sätt och lärare förstås. Kanske en fördel med pojkklasss, ingen risk för kärleksförvecklingar eller? Jag gillar nog alla mina klasskamrater, de har varit med om att skapa en trygg plattform för mitt fortsatta liv och jag kände verkligen samhörighet och kärlek. En del hade stora magar, en del saknade hår men alla bjöd på sig själva. Riktigt härligt. Alla var överens om att jag nog är ett ADHD barn:-). Nu mer om män.

I går på söndagen hade vi en sådan där förhatlig städdag i samfälligheten. Jag hade hyrt in motorsågar och flistuggare modell Peter Stormare i Fargo, och det det var magiskt och konstatera hur män från 30 upp till 70 samlades kring dessa maskiner, med hörselskydd, hjälm och visir för att gå lös på sly och annan oväxtlighet. Hur vi samlades och jobbade i timmar för att avverka området. Alla fann sina roller i tystnad, gick ju inte att samtala med skydden och i oväsendet. En blick här, en snubbling där och en och annan omedveten tackling, aldrig ett ont ord. Jobb, jobb och åter jobb för att bli klar till söndagsmiddagen. Det lyckades. Det är så fascinerande hur man kan köra på utan att egentligen känna varandra. Kommer ihåg det där från lumpen, militärtjänsten. Killar, gubbar fungerar väldigt bra ihop ibland. Känns otroligt bra!

Apropos nostalgitripp mm

2011-08-21T05:36:00.000-07:00

Var med om något lustigt. Igår satt jag som klistrad framför radioapparaten och lyssnade i modiga 4 timmar till Lars Cleveman som Tannhäuser i Wagners opera i sändning från Bayreuthfestspelen. Helt magnifikt, i världsklass! Han påminde om den världsberömde heldetenoren Wolfgang Windgassen som ju ofta sjöng mot Birgit Nilsson. Så i morse gick jag in på Fejan och upptäckte att min vän Katarina J hade länkat The Kinks i Lola, en riktig hit på 70-talet. Genast gick mina tankar tillbaka till 60-talet och mina superidoler Kinks. Jag hade samma frisyr som lillebrorsan Dave Davies och Beatleslikt bar jag svart polo med vit skjorta över. 1985 var jag och begick bägge David Bowie konserterna på Ullevi i Göteborg, den första dagen med min kära FB vän Maria. Vi hade en sådan trevlig lunch på 8 Glas att vi missade en stor del av konserten, men trevligt och bra så att jag fixade en biljett till den andra konserten dagen efter. Den var kanon och några dagar efter såg jag Richard Strauss opera Salome på Stockholmsoperan fenomenalt framförd av Laila Andersson Palme. Det är verkligen en ynnest att ha gåvan att kunna njuta av både pop - rock och klassiskt. Kinksfotot är från en av deras LP på 60-talet som prydde mitt tonårsrum och bilden nedan är på den fenomenale Lars Cleveman.

Tankar om livet

2011-08-06T03:03:00.000-07:00

Livet är ibland så okomplicerat komplicerat. Allting är egentligen rätt så lätt men jag gör det så svårt. Hur vill jag leva? Såklart att jag gärna vill leva om sommaren. En underbar och vacker tid som skänker inspiration, samvaro och glädje och en möjlighet att leva i nuet. Det enda som kan förstöra en sommardag är att jag tänker fram mot vintern. Fy och usch! Helt plötsligt är det tomt på stranden där det var så fint och hjärtligt. Båtarna dra´s upp på land och täcks över. Det blir folktomt och folk drar sig inomhus. Festen är över. Varför? Det blir mörkt och kallt. Så fort jag tänker på framtiden så får jag någon slags kramp i själen och alla måsten slår sina klor i mig och jag "flyr" tillbaka till nuet och verkligheten och mår så mycket bättre. Har nu kommit till en fas i livet där jag bör välja väg in i framtiden, medan börsras och global ekonomisk infarkt väntar, så tillbaka till nuet igen. Det är mycket bättre. Idag är idag och vad kan jag mer göra än att bara njuta av den. Hur kan man leva ett liv och bara njuta av dagarna som går, utan oro, utan ångest? Jag tränar på det och funderar på idén att "gå i kloster" som pension. Att leva i vackra trädgårdar, odla sin mat, dricka klosterlikör och bara vara. Ingen kalender, bara nu, nu och åter nu. Jag tränar hela tiden på det även om det väntar underbara upplevelser i framtiden. Det är bra att ha goda saker att se fram mot, det mår jag bra av men det är nu som är livet.

Ny teknik - nya problem

2011-07-14T05:33:00.000-07:00

Under de senaste månaderna har Explorer 9 insisterat på att få ersätta Explorer 8 på min dator. Eftersom jag är lite skrajsen för nyheter har jag skjutit upp på detta men har till slut tvingats att ge upp då alla propåer tog tid att gå förbi. Upptäckte ett tag senare att jag inte kunde publicera min blogg och gick ut och googlade på problemet. Fick då veta att fler har samma problem då de installerat Explorer 9 och hade olika råd. Att installera Googlechrome vilket inte hjälpte. En annan variant var att köra via Mozilla, och se det gick. Men vad är vitsen med att utveckla en ny webbläsare som inte klarar av att hantera en av de vanligaste bloggsighterna? Tycker dessutom att 9:an är långsammare än sin föregångare. Och man skall kunna ta bort tillägg som gör att datorn funkar ändå snabbare. Jag provade med det och då gick det ännu långsammare.

MTG och OS

2011-06-22T03:16:00.000-07:00

Ja, så då var det klart! MTG med TV3 och Viasat har köpt rättigheterna till OS. Det började på 90-talet då man köpte British Open i golf till TV3. Alltså köpte jag då den kanalen som då var nödvändigt. Efter ett tag så flyttade MTG över golfen till Viasat Sport som jag då också var tvungen att köpa om jag ville se på världens största golftävling. När jag köpt den så flyttade MTG över golfen till Viasat Golf, alltså ytterligare en kanal att köpa. När Viasat Sport visade en VM-kvalmatch mellan Sverige och Danmark så visade man ett reklaminslag när Sverige slog in en straff. Mats Olsson i Expressen kommenterade att Viasat skulle öppna en kanal som heter Viasat-Straff om man ville se straffarna under en pågående fotbollsmatch. Nu väntar jag bara på hur MTG kommer att öppna betalkanaler för Brottning i flugvikt, Viasat brottning i flugvikt, Brottning i Tungvikt, Viasat Brottning i Tungvikt. Eller varför inte Viasat Landhockey, eller Viasat simning, eller Viasat Friidrott. Som tur är börjar jag tappa intresset för sport på TV pga alla dessa turer. Jag kommer säkert att utsättas för krav på att betala för att jag använder OS-flaggan i min blogg men det skiter jag i. Men jag vägrar att lägga in MTG:s logga. Det ska dom bara ha.

Zlatan har ont i foten

2011-06-01T03:50:00.000-07:00

Veckan fylls av två stora gamla nyheter. Dels handlar det om Zlatans onda fot. Så klart han har ont i foten. Karln går ju omkring och delar ut karatesparkar mot sina lagkamraters huvuden, på denna bild är det Cassano som drabbas. Hur tänker karln, eller har han något att tänka med undrar man? Den andra handlar om kungens tvivelaktiga umgängen och dess former. Jag är varken för eller emot kungahuset. Det är ett kulturarv vi lever med. Däremot tar jag ställning när det gäller mediadrevet. J-a journalister, skaffa er ett eget liv istället för att förstöra andras. Ni har ställt till med så mycket jävelskap för så många under senare år. Bland annat valde Littorin att lämna in pga rykten i Aftonbladet. Alla ni journalister som ägnar er åt ryktesspridning oavsett om ni kallar er hovreportrar eller inte, ni är som fiskmåsar eller trutar. Så fort någon mås fångat en fisk ska alla ha den istället för att fånga en egen. En del republikivrare får också för sig att de får vatten på sin kvarn, hm. Jag säger bara Clinton, Berlusconi och några franska ministrar. Vad är skillnaden?

Lååååångfreeeeedag och Glad Påsk?

2011-04-22T01:19:00.000-07:00

Det svischar en mängd med Glada Påskhälsingar ute i cyberrymden idag, men hur glad påsk ska vi egentligen ha? Påsken är ju en lidandets tid ända till åeteruppståndelsen i slutet av påsken. Jesus lider och torteras på sin Golgatamarsch där han hånas och bespottas av de flesta. Man spikar fast honom och sticker ett svärd i hans sida. Han dör och åskan börjar dåna, hans mor sörjer. Glad Påsk? Man kanske kan se det som att vi människor har en förmåga att vända allt till det bättre och hitta på någon anledning att fira, äta smörgåsbord och få oss en liten tuting. Det finns till och med dom som börjat göra humor av Jesu lidande. På 60-talet kom Brux, en studentikos tidning, ut och på den tiden fanns det ett känt hak som hette Corso i Stockholm. Följande stod att läsa. "Känner du Jesus min vän?" "Är det han som brukar hänga på Corso?" I slutet på 70-talet gjorde Monty Python gänget Life of Brian där Jesus och rövarna sjöng Bright side of life från sina kors. Under min barndom var Långfredagen en riktigt lååååång och tråååkig dag. Man fick inte göra något roligt. Man fick gå i stickig flanellkostym och se dyster ut. Alla biografer och restauranger var stängda. På radion spelades Wagners Parsifal eller annan dyster musik. Till saken hörde att på den tiden fick publiken inte applådera efter akterna i Parsifal, det skulle vara sakralt och religiöst. Jag var själv med en gång och spelade bridge på långfredagen hemma hos ett par goda vänner. Vi hade dragit för gardiner och persienner för att grannarna inte skulle se att vi höll på med dobbel och spel på långfredagen. Nu för tiden kan man gå på nattklubb på långfredagen. På 80-talet var jag en gång inbjuden på Korsfest på långfredagen. Det var en rolig fest så vitt jag minns. Idag kommer vi snart få höra på nyheterna hur starkt troende människor på Filipinerna låter korsfästa och piska sig. Det händer varje år. GLAD PÅSK!

Gubbsjukt

2011-04-21T04:02:00.000-07:00

Sporten badminton brottas med dåliga publiksiffror. No shit. Gubbarna i det internationella badmintonförbundet har gått som professor Balthazar ett tag och så kom plötsligt idén: Kjoltvång på damtävlingarna för att göra sporten mer attraktiv för publik och tv-tittare och mer ekonomiskt lönande. Bengt Madsen, MFF:s förre ordförande föreslog en gång att MFF:s fotbollsdamer skulle spela i bastkjol för att locka publik. Samma gubbsjuka syn förekommer också i golfvärlden där damerna som Michaelle Wie får spela i hur kortkorta kjolar som helst medan herrarn tvingas spela i långbyxor om det så är 40 grader varmt. Inte ens knälånga bermudas är tillåtet. Å andra sidan är väl det tur att Tiger tvingas bära väl knäppta långbyxor annars vet man aldrig hur det kan gå.

Springtime for A Free Man

2011-04-17T10:30:00.001-07:00

Sitter ute i Guds natur i vårsolen och bara stormtrivs och mår bra. Fåglarna sjunger och flyger som bara den. Jag kan sitta utomhus och kolla hur knopparna växer så det bara knakar. Jag läser Expressen där Jonas Wahlström, Skansen, svarar på frågan om han skulle kunna tänka sig att donera en av sina njurar för 300 000 kr. Han svarar att han kan tänka sig att donera alla sina organ gratis, men att levern nog inte är något att ha. Sån´t gillar jag! Sån´t som jag inte gillar äar att läsa om hur galningen Ghadaffi massakrerar sitt eget folk bara för att få sitta kvar vid makten. Eliminera honom. Sedan dök en gammal vän upp och vi satt där i solen och pratade finanser, politik, livet och om ålderdomen. Också viktigt och en fin stund. När jag kom hem så ringde Margareta och frågade ifall jag ville ha nässelsoppa. En av hennes specialiteter och mina favoriter så här i vårens ystra tider. En underbart vacker dotter både på ut- och insidan dök upp som leverantör av densamme. Värmde den med lite grädde och kokade ett ägg. ÅÅHH! Vårens primör nr 1, GUD så gott. Säger till alla att vårda relationen med era X, då får man god nässelsoppa. Vi fick en liten kort och fin pratstrund och kram dottern Josefine och jag. Nu blir det bookmakersandwich, dvs oxfilé med pepparrot och rå äggula på toast med dijon senap tillsammans med pommes chateau.

Tankar om tid

2011-03-27T07:06:00.000-07:00

Blev inspirerad av en mycket kär väns inlägg på FB om hur kass det är med omställning till sommartid och infinnande av jetlagskänslor som ju för det mesta är negativa och framförallt om man inte reser till eller från något semesterparadis utan bara är hemma typ. Satt på Roslagsbanan och funderade på hur tid överhuvudtaget ställer till det för många utav oss. Tänk om det inte fanns tid, då skulle man aldrig behöva passa den, aldrig ställa väckarklockan på ringning. Bara vakna när man ville eller gjorde det av sig själv. Gå till jobbet när man vill och inte för att stämpla in. Någon gång kanske vilja resa bort och ta bilen eller bussen ut till Arlanda och se vart nästa plan vart på väg till. Och tänk vad SJ skulle spara pengar utan tidtabell, som ju ändå aldrig funkar. Inga resegarantiersättningar att betala ut. Tåget går när det går som det alltid eller aldrig har gjort. Men hur ska man göra när man ska bestämma tid och plats för möten, eller ska man bara mötas när man möts? Man kan vill ringa och säga att jag glider förbi. Hur ska man göra om man ska bjuda in vänner på middag? Hur ska man kunna laga mat utan tidtagning? Det går, jag har prövat. Brukar roa mig med att gissa hur mycket klockan är innan jag kollar och har för det mesta rätt så rätt. En gång i tiden fanns där ingen tid förrän någon hittade på den och det funkade fram till dess. Hur ska man kunna spela fotboll utan tidtagning? Spela tills alla är slut och inte orkar längre, och när ska den börja? Så gjorde man i boxning förr i tiden. Boxades till någon var "ten and out". En sak är säker och det är att tiden är orsaken till all stress och en hel del folksjukdomar. Jag är för ett införande av tidsförbud. Kan du inte kämpa för det Juholt? Till sist vilja tacka generösa Statoil som jag brukar tanka hos för ca 35000 kr om året tillika inhandla spolarvätska, biltvätt och lite annat smått och gott. Fick ett SMS från Statoil att dom bjuder mig på en kopp kaffe nästa gång jag tittar in. Mycket generöst - Tack Statoil

Om en grym verklighet och visa ord

2011-03-21T03:37:00.000-07:00

Ja, nog är man en aaaning trött på vinterns grepp som ju gjorde sig påmind i förra veckan, men nu ska det väl iallafall bli vår snart. Har spårat upp både krokusar och vintergäck under lördagspromenaden. Det blir ljusare för varje dag och det gör livet lättare även om jag faktiskt tycker det är jobbigt med händelser och prövningar för både Nippons söner och döttrar som än en gång får agera kamikaze på flera plan så att säga, och för arabvärldens folk som väl nu längtar efter frihet och mer västvärldsdemokrati i sina liv. Demokrati förresten. Även i ett så överdemokratiskt land som lilla Sverige, som till ytan är större än Japan, kan demokrati leda till ett kallare klimat och jag tänker då inte på den globala uppvärmninge utan på den allt kallare inställningen till samhällets individer och ibland offer som betalat sina försäkringspremier i hela sitt arbetsliv och nu i vissa fall inte får ett vitten tillbaka.

Kloka ord som jag kommer ihåg är Dag Hammarskjölds svar på frågan om vad som gjort störst intryck på honom under sin tid som generalsekreterare i FN: "Jag hade aldrig anat att det fanns så mycket ondska i världen." Ibland säger en bild mer än 1000 ord säger man. Kolla in porträttet nedan.

Andra visa ord från Doris Lessing under ett besök i Sverige samtida med Harrisburg och svensk kärnkraftsomröstning. Hon fick frågan om vad hon ansåg om kärnkraft och hon svarade: "Our toys are playing games with us!"

Men vad hjälper alla dessa visa ord egentligen mer än att de ger perspektiv på tillvaron? Vad Doris Lessing inte nämnde är det bisarra i att våra toys kommer att leka med oss i mer än 100 000 år. Vet vi hur jorden ser ut då? Finns vi? Hur många istider har vi hunnit med? Ligger berggrunden i Forsmark över eller under vatten då? Vi är idag inne på den 70:e generationen efter Jesus. Nu talar vi om runt 3333 generationer framåt. Hur såg världen ut för 100 000 år sedan?

Har tänkt på de här raderna författade av John Donne på 1600-talet, och som Josefine citerade när vi hade ett samtal om våra liv och som hon riktade till mig, då hon oroar sig för att jag drar mig undan nu för tiden, vilket hon har fullständigt rätt i. Hon är så bra på att fråga och undra utan att ifrågasätta. Ett samtal som berörde mig i många dagar och fortfarande gör det.

"Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig."

ÄÄÄÄNTLIIIIIGEN!

2011-03-12T03:59:00.001-08:00

Titta vad jag hitta....!!!!

Den internationella kvinnodagen

2011-03-08T11:08:00.000-08:00

För två år sedan tillägnade jag den internationella kvinnodagen en hederlig gammal damcykel modell Crescent. En sådan som min storasyster hade i början på 60-talet. I år blir det bättre upp. Jag tillägnar denna viktiga dag de tre viktigaste kvinnorna i mitt liv, nämligen: Min mamma Marianne, min dotter Josefine och Josefines mamma Margareta. Kortet togs i augusti. Det är krut i er tjejer, tack för att ni finns!

Livet - mitt i livet - döden

2011-03-05T01:14:00.000-08:00

I tisdags kväll satt dom där i Go´kväll-studion hur pigga och glada som helst, Lasse Eriksson och Alexandra Charles som representanter för den från kanske mest omtalade generationen, 40-talisterna, där de berättade och reflekterade över vad som formade deras liv. Det var mycket intressant för mig då jag ju tillhör samma generation och är född samma år som Lasse Eriksson, till och med lite äldre än vad han är, blev! Han har, hade en härlig och varm humor, inte en sådan där modern som mer handlar om att nidtala andra människor. Det var en human humor från en välbildad och human man som inte fick leva lika länge som vad jag har fått göra. Minns honom nog mest från "Snacka om nyheter" som var ett härligt program och som SVT konstigt nog har lagt ned. Ja, i torsdagskväll ramlade han ihop på Reginateaterns scen i Uppsala i en förmodad hjärtattack och hans liv gick inte att rädda. Han hade inte haft någon sjukdomsbild, inga symptom, han bara ramlade ihop och dog och lämnade en familj i smärtsam sorg. Kanske är det varje skådespelares dröm att få dö på scen, men i Lasses fall så tror jag att han i sådan fall drömde om att göra det några år senare. Fast jag inte känner honom tog det hårt och det kanske det gjorde för att vi är årsbarn och jag funderar på det där att man en morgon vaknar upp och upptäcker att man är död, eller gör man inte det? Upptäcker det alltså. Tack käre goe Lasse Eriksson för all glädje och visdom du delat med dig av för att inte tala om det fantastiskt fina fotot av dig. Funderar på att städa upp litegrann!

En härlig lördagspromenad

2011-02-19T07:50:00.000-08:00

Trots att jag håller på att bli knäckt av kylan så upplevde jag idag en härlig solig vinterpromenad som gav mig inspiration och hopp om livet. Började den med en promenad till garaget där jag hittade den uppskottade vintern i all sin prakt. Riktigt mäktigt faktiskt. Sedan tog jag bilen och begav mig till Bergianska Botaniska trädgården och fann den i sin vinterskrud och jämför här med hur det såg ut i somras där. Bilderna är tagna vid samma ställen.

Tänk vad årstiderna gör med vår natur och hur den anpassar sig. Att Jesus gick på vattnet på Galileiska sjön tror jag inte ett skvatt på, det var säkert som här på Brunnsvikens is där folk promenerar, åker skridskor och skidor. Det var is på vattnet. Så det så.

Konst? Är det konstigt eller är det inte någon konst?

2011-01-23T02:11:00.000-08:00

Ja konst kan vara att leka med ord, det kan vara att måla tavlor och färgrika stilleben som Cézanne gjorde för 150 år sedan. Man firade hans 172:a födelsedag på Googles häromdagen med detta fantastiska stilleben.

Man kan också fota ett stilleben som jag själv gjorde i julas. Kanske inte lika färgrik men i allra högsta grad en berusande upplevelse.

Man kan komponerar skön eller eländig musik, skriva dikter, göra installationer och sjunga. Idag kan man komponer med hjälp av en dator. Förr i tiden komponerade Verdi musik för hand. Han skrev för människoröster, stråkar, träblås och bleckblås, slagverk och harpa. Sedan skickades noterna till en librettist med häst och vagn och där skrevs text och lyrik till de mänskliga rösterna, sedan skickades det tillbaka för nya ändringar och så höll det på under lång tid. Det var en svår konst med fantastiskt resultat. Man kan låta nakna människor fylla ett torg och sedan kalla det konst och det är ju ingen konst som sagt. Själv är jag vän av alla slags konstarter och kulturella uttryck som skapar värme och glädje och naturligtvis kan jag ta intryck av sådant som skapar smärta och sorg, men jag söker mig till den positiva och glädjespridande konsten, det andra har vardagens nyheter nog av. Margareta, Josefines mamma, går nu i sin pappa Holgers fotspår och utvecklar sitt konstnärsskap i en rik blandteknisk och färgrik form.

Där finns garner och servicer, lampor, möbler och allsköns husgeråd och framförallt färger. Se själv på hennes hemsida.

http://holgersdotter.se/

Sköna söndag

2011-01-16T08:44:00.000-08:00

Det blev en rätt så skön söndag till slut trots det trista livsfarliga vädret. Var bjuden på brunch hem till Josefine och Patrik som ville ge mig en julklapp. De firade jul i Dominikanska Republiken och när Patrik öppnade dörren såg man helt klart att dom hade varit där. Varför är det så äckligt att se brunbrända människor när man själv är skär och blek som en gris. Jag blev bjuden på omelett, bacon och hemmalagad Quirche Lorraine. Josefine har blivit riktig duktig i köket, det var supergott. Fattiga riddare bjöds det på också. Kanske blir det mycket fattiga riddare i framtiden för de tu. Det har införskaffats en super-duper "platt-tv-dator-3d-hd" apparat och efter brunchen tittade vi på fina semesterbilder från Karibien och det var riktigt härligt. Det kändes helt plötsligt att det var varmt och skönt och det var fint och se de vackra glada ungdomarna tillsammans i härliga palmlandskap med havet ständigt närvarande.

Inte blev det sämre av att 3-d-glasögone åkte på för att bege sig ner i korallrevens djup. Korallfiskar, bläckfiskar och murenor, sjögräs kom ut ur tv och nästan slingrade sig runt en. Lite yr blev jag men nu var vintern glömd. Sedan fick jag min julklapp, en fin Dominikansk rom tillsammans med en cigarr från samma land. Kommer att smaka mumma när tillfället ges. När jag kom hem plockade jag fram mina spikförsedda golfskor för att försäkra mig om att jag kan ta mig till garaget imorgonbitti. Det är galet svinhalt och livsfarligt att förflytta sig till fots och bil just nu. Faktum är de skorna är riktig hippt spacade. Skulle kunna ha dom till min fina italienska kostym men då får jag väl skruva ur spikarna.

Revolution i USA

2011-01-09T02:01:00.000-08:00

Gabrielle Giffords har länge retat högerflygeln i det republikanska partiet. Sarah Palin och hennes anhängare i Teaparty-rörelsen har pekat ut Giffords som en huvudmotståndare, bland annat för att hon stödde Obamas sjukvårdsreform. Efter att ha funnits med på Sarah Palins Facebooksida i kikarsiktesmotiv sade Giffords nyligen om detta:

"Vi är på Sarah Palins lista över måltavlor. Grejen är sättet hon beskriver det på med vårt valdistrikt i kikarsiktet. När folk gör så måste de förstå att deras handling får konsekvenser", sade Giffords nyligen. Hennes kontor i Tucson vandaliserades efter det att hon röstat för sjukvårdsreformen.

Den 7:e februari förra året bloggade jag, A Free Man, följande om Sarah Palin: "I am a big supporter of this movement, America is ready for another revolution.” sa Sarah Palin vid US tea-party. Jag, A Free Man, som trodde att man hade allmänna presidentval i USA!

Nu verkar hennes odemokratiska och lagvidriga politik ha satts i verket. Gifford är skjuten i huvudet och kämpar för sitt liv. 6 dödades och 20 skadades i en galnings illdåd inspirerat av en presidentkandidat som tror på revolution.

Till minne av Ernst!

2011-01-05T01:30:00.000-08:00

Käre vän! Så brukade Ernst ofta tilltala mig och jag uppskattade det och jag tror att han menade det. Jag träffade honom för första gången 1965. Jag var 16, han 27 år äldre och pappa till min bäste vän Peter. Han var då en mycket snygg och charmig man, ofta solbränd och han tränade med Bullworker, ett isometriskt träningsverktyg. Han var underhållande, social och generös mot sin omgivning. Han hade den goda smaken att vara gift med Aja, en mycket vacker och unik kvinna på många sätt. Hon var så begåvad och skulle säkert ha kunnat bli en av Sveriges bästa skådespelerskor på den tiden om hon valt att gå den vägen. Vacker var hon också, Göteborgs lucia fanns på meritlistan. Ernst älskade att umgås med oss ungdomar. Vi spelade bridge, lyssnade till operamusik och löste korsord och så festade vi förstås. Man kan gott säga att Ernst var den som introducerade mig in i operans värld. På kvällen när vi ungdomar festade på övervåningen kunde han komma upp med en cigarill i munnen och en packe operaskivor under armen. Av med Bob Dylan och Donovan och på med Biggan. Lyssna nu till Biggans höga C upprepade han ständigt och skruvade upp volymen, glasrutorna skallrade. Så småningom hörde man knackningar på dörren och hans kära hustru Ajas röst som ropade Ernst, kom och lägg dig nu! Denna procedur upprepades några gånger men till slut lydde han och gick och lade sig. Han hade bland annat en LP med titeln Birgit Nilsson sings Verdi. Vår tyskalärare på gymnasiet hävdade att Birgit bara sjöng tysk operalitteratur medan den unga rebellen i mig kontrade med att hon minsann sjöng Verdi också. Läraren stod på sig men jag kunde rabbla upp Maskeradbalen, Macbeth, Aida och Ödets makt. Läraren gav upp och berömde mig. Tack för det Ernst. Man kan väl säga att detta umgänge pågick fram till 1975 då Aja flög upp till himlen. Ernst valde sin väg och vi ungdomar vår. Vi träffades några gånger sporadiskt och så småningom fick jag höra att han börjat bli dement och befann sig på ett hem för sådana. Peter, hans son, som numera bor i Florida, bad mig sommaren 2009 att besöka Ernst på hemmet i Borås för att se hur allt stod till. När jag kom in på avdelningen blev jag lätt förskräckt. Vid ett bord satt de 3 män i rullstolar, en med pannan ned i bordet, en med ett halvdött ansikte uppåt taket och den tredje helt apatiskt stirrande. Jag hoppades vid min gud att ingen av dem var Ernst. Kontaktaktade sjukvårdsbiträdena och frågade efter Ernst och de hänvisade till rummet längst ner i korridoren där dörren var öppen. Hans rum är fint möblerat och är fullt av gamla minnen i form av foton och porträtt. Han sitter där i en soffa i fräscha kläder och mycket välrakad. Han är sig så himla lik. Han tillhör de där människorna som åldras utan att utseendet förändras särskilt mycket. Kanske är han en aning mager, men det hör ju åldrandet till. Han kände inte igen mig, sa´ han men det verkade ändå så. Ernst var på mycket gott humör och vi skojade mycket, men jag vet fortfarande inte om han vet vem jag är. Jag hade modernt 2 dagars skäggstubb och han frågade om jag var nyrakad och garvade härligt. Jag skrattade tillbaka och han frågade varför jag garvade. Jag sade att jag inte hade rakat mig på 2 dygn. Då dök den gamle Ernst upp, han replikerade "du ser att jag är uppmärksam"! Till saken hör att han alltid har varit mycket noga med rakning, han var väldigt välrakad själv Han försökte som förr i tiden lite provocerande ställa kluriga frågor för att ställa mig. Han frågade mig varför jag skrattade så mycket och då svarade jag att jag alltid har uppskattat hans humor och då blev han glad. Hans humor har alltid träffat mig mitt i prick och det blev många skratt under de där åren. När jag gick ropade han efter mig att han tyckte att det var jätteroligt att jag besökte honom och han hoppades att jag skulle komma förbi igen. Innerst inne tror jag att han kände att han kände igen mig. Han hade koll på sin ålder och på sina föräldrar och vad dom hette. Deras bröllopskort stod på byrån, det var privata möbler i ett fint rum och han var klart fräschast på hela avdelningen. Jag tror själv att han skulle må bra utav många besök där han fick prata, han är nog mycket ensam, men ändå den gladaste demenspatient jag träffat. Jag var mycket glad då jag gick därifrån och är idag så tacksam att jag fick träffa honom i den formen han då var. Tack för allt käre vän Ernst och ha det bra i himlen.

Lika som bär!

2010-12-21T01:50:00.000-08:00

Javisst är dom lika som bär, Vitrysslands diktator Aleksandr Lukasjenko och vår käre Dr Phil. Till saken kan väl nämnas att den ene skulle behöva få lite hjälp av den andre mer än vad den andre skulle behöva få lite hjälp av den ene.

Arktisklimat och politisk härdsmälta

2010-12-12T05:22:00.000-08:00

Vad tänkte Göran Persson på då han efter danska påtryckningar lade ner Barsebäck, eller snarare vad tänkte han med? Kanske tänkte han med sin stora bakdel fint uttryckt. Nu får pappersbruk stänga för att man inte har råd att betala det skyhöga elpriset. Som tack för att Persson lade ned Barsebäck så förser danskarna oss med giftiga moln från sina olje- och koleldade kraftverk. En annan fråga jag ställer mig är ifall en Oskarshamsbos liv inte värderas och beaktas med samma vikt som en Köpenhamnares? På en retorikkurs för ca 15 år sedan delades vi in i två lag som skulle argumtentera mot varandra och temat var för och emot kärnkraft. Jag hamnade i för-laget och utgångspunkten var att försvara kärnkraften men jag förordade inte bara det utan för en kraftig utbyggnad i världens jordbävningssäkraste berggrund, den Lappländska. Kylvatten finns där också i älvarna. Dessutom är det hur långt mellan gårdarna som helst så ingen "Köpenhamnsriskfaktor" där inte. Vi föreslog att vi skulle bygga 12 kärnkraftverk eller dubbelt så många, minns inte riktigt. Vi skulle kunna exportera el till övriga Europa och därmed bli rika som troll eller som norrmän. Vårt samhälle blir väldigt skört och bräckligt nu när vi är beroende av omvärlden som tjänar pengar på att vi fryser. Nu slår terrorismen till i Stockholm och var är vårt försvar? Göran du sanerade nog inte Sveriges finanser, du snarare dränerade delar av vår infrastruktur och försvarsförmåga och Alliansen går i dina spår tyvärr. Det blir så kallt på många olika sätt.

Idag fyller lillebror 60

2010-11-28T05:06:00.000-08:00

Tänka sig att idag så fyller min lillebror Gunnar 60. Det känns sanslöst att ha en lillebror som är 60 då det säger något om mig och min status. Fast han är yngre än jag så är det mycket han har varit först med. Tex var han i USA redan som 18-åring medans jag fick vänta till 29. Han gifte sig 1980 tror jag medan jag fick vänta till 1987. Han blev pappa som 29-åring med jag blev pappa vid 39. Å andra sidan var jag den första av oss två att skiljas, eller först? Den enda av oss som gjorde det ska det nog heta. Lillebror Gunnar och hans kära Christina firar sina födelsedagar tillsammans i The Big Apple just nu. Stort grattis lillebror och ha det så bra over there!

Det är bögarnas fel......

2010-11-28T02:43:00.000-08:00

Som en liten motvikt till senaste tidens parkeringstjafs så kommer här en sanslöst rolig satir från en Dorsin och hans gäng i högform. Det var länge sedan jag skrattade så.

http://svtplay.se/v/2232998/det_ar_bogarnas_fel_-_smakprov_ur_avsnitt_3

Slaget är över!

2010-11-23T05:12:00.000-08:00

Idag är det en grå och trist dagen efter på hemmakontoret i Täby Kyrkby. Extrastämman i samfälligheten avseende parkeringsfrågan blev en trist och dyster föreställning där ingen ville kliva fram och ta ansvar. Ingen ville bli mötesordförande och jag avvaktade då jag ju hade lagt fram motionen och ville ha en fri roll. Till slut tog jag ända på mig rollen som mötesordförande då jag ju som sagt dragit igång det hela men det knorrades på en del håll om att jag skulle agera mötesordförande. Redan här började jag ana vart vinden blåste och det var inte min väg. Det verkade som de flesta av de 56 påskrivarna hade stannat hemma. Jag har ingen erfarenhet av den rollen men fick treva mig fram så gott jag kunde. Men det är så typiskt ingen vågade träda fram, eller kliva fram och ta ansvar. Ingen ville bli sekreterare heller tyst, tyst, tyst. Till slut fick jag en av våra trognaste och mest engagerade mötesdeltagare genom åren att agera mötessekreterare, pust, skönt att ha någon vid sin sida. Jag och uppropet förlorade i motionsfrågan, jag kände det på mig och var beredd på det. Och jag tycker att det är OK, nu har frågan avgjorts i den instans där den borde ha avgjorts från början enligt mina åsikter. En av styrelseledamöterna, en mycket god talare förresten, uttryckte myndigt och tvärsäkert hur allvarliga och grova mina anklagelser var och att styrelsen hade handlat helt rätt och enligt alla regler. Hans attityd och tonläge lät som en kritisk förälder som visste allt om hur det var och talade till folk ungefär som styrelsen har gjort till sina medlemmar. Underligt att han kan vara så säker på sin sak tycker jag då man både på Lantmäteriet, Villaägarnas juridiska rådgivning och en professor inom området uttryckt stora tveksamheter om vart gränsen går för styrelsens befogenheter. Hur som helst, nu står vi utan ordförande, och ett antal ledamöter. Ingen ville kliva fram och ta ansvar. Man föreslog mig, men jag hade förlorat och kände att jag inte hade stämmans förtroende så jag avstod. En glädjande nyhet är att jag nu vet att åtminstone en person läser min blogg som citerades under mötet. "Har fått inside information att ordförande uttryckt att förslaget aldrig skulle ha gått igenom i en stämma, därför genomför man förslaget i lönndom", skrev jag i min blogg i slutet av oktober. Kom ju lite plötsligt men tyvärr inte destomindre sant om än i lite dramatiska ordalag. Inte ett ord om parkeringsreglerna nämndes i stämman en vecka innan meddelande kom om dess införande. Dessutom tycker jag att vi grannnar ska kunna tala med varandra om vad som pågår. Transparans finns det något som heter. Styrelsen hade skrivit i sin skrivelse om "vikten att vårda sin styrelse" eller något sån´t. Jag tycker att styrelsen ska vårda sin samfällighet vara öppen mot sina medlemmar. Öppenhet skapar förtroende även om man inte tycker likadant. Nu är stämningen i botten men det positiva är att vi får göra en nystart från grunden. Det känns lite pirrande att folk "därute" tydligen googlar på mitt namn för att få fram info om och från mig. Är det för att hitta svaga punkter och att jag inte har ett fläckfritt förflutet. Undrar vem det är och vad denne person vet? Det är viktigt att påpeka att många uttryckte vid ett flertal tillfällen hur mycket gott den avgående styrelsen har åstadkommit under året, vilket aplåderades flera gånger och jag stämmer in. Min känsla är att man röstade ned mitt förslag för att man ville att avgående styrelsen då skulle gå in igen, men det gjorde dom inte. Som orsak till sin avgång angavs de skarpa formuelingarna i min skrivelse, en mans verk alltså. Jag tycker trots allt att jag har slagits för en sak jag tror på, hade jag inte gjort det och knutit näven i fickan så hade jag förlorat inför mig själv. Jag har också lärt mig att till nästa gång gå lite varligare fram för att få med mig folk i stället för att få dom emot mig och som Reinfeldt sade den senaste omtumlande valnatten. Låt oss sova på saken. Nästa gång ska jag sova på saken innan jag drar igång. Redan på stämman beslutade jag mig för att gå i försoningens tecken och bad om ursäkt till avgående styrelse och stämma för om jag sårat någon och ställt till med besvär. En del aplåderade en del gjorde det inte. Jag säger som kungen, jag vänder blad och går vidare och menar det, men kände mig tvungen att skriva av mig det här. Undrar ifall någon läser?

Sicka jäkla veckor det har varit

2010-11-16T02:56:00.000-08:00

Sicka jäkla veckor det har varit vad det gäller i stort sett allting. But a man´s got to do what a man´s got to do. I början av oktober beslutade styrelsen i samfälligheten utan stämmans godkännande att införa striktare parkeringsregler i maskopi med Q-park, ett företag som lever på parkerares misstag och brist på att hålla tider. Triggade igång som en arg 60+are skall göra och gick runt med ett upprop till 231 hushåll om en extrastämma där vi själva skulle få besluta hur vi vill ha det. Vad händer, jag fick ihop tillräckligt många underskrifter så extrastämma blir det. Men vad händer? Jo den snarstuckna och egenmäktiga styrelsen avgår i ett uttalande där den också formulerar rena lögner om mig och en annan granne. Synnerligen ansvarslöst att inte kunna lyssna på sina medlemmars synpunkter. Frågan är ifall vi får ihop till en ny styrelse nu. Det blir alltid dödstyst när frågan om förslag på nya styrelseledamöter väcks. Själv kommer jag väl inte undan heller och jag är beredd att ta mitt ansvar. Om vi inte får in tillräckligt med namn vad händer då? Då får länsstyrelsen kanske utse någon, eller kommer den avgångna styrelsen som är van att "kuppa" att genomföra ett nytt nummer. Säga att dom ställer upp om dom får med sig parkeringsfrågan. Ja det är frågan. Varför lär jag mig aldrig att hålla käften. Att hålla käften borde också många i sossarnas parti göra. Det är flagrant att så många i ett parti som säger sig stå för solidaritet och rättvisa ägnar sig åt knivstick i ryggen och går ut och skriker i media om än den enas och än den andras avgång. Om dom fortsätter att hålla på så här fram till i mars så kommer partiet så småningom inte nå över 4% spärren. Undrar vad som kommer i stället? Å andra sidan, finns det några arbetare kvar i Sverige idag? Vad gäller Kungens så kallade affärer, kaffelickor mm så bryr jag mig inte så mycket. Men vad gäller media så bryr jag mig jättemycket. Camilla Henemark fd känd från bland annat Army of Lovers, nu mera hemlös och utblottad "talar ut" i Expressen. En kvinna i trängande behov av pengar, har hört siffran 200 000, hur trovärdigt är det? Hur estetiskt är det Expressen? Tänk ifall någon i vår styrelse bloggar något om mig? Ve och fasa vad dom skulle kunna hitta på!

Woody Allen, döden, livet, Alla Helgon och sån´t

2010-11-02T03:18:00.000-07:00

”Jag är emot döden” uttryckte Woody Allen i en intervju i samband med utgivningen av hans senaste/sista? film Whatever works. Jag är också emot döden och har alltid varit det utom i vissa särskilda fall. Detta satans påfund som lämnar så mycket smärta, tomhet och sorg i sina spår. När jag var i tonåren hoppades jag och gör det fortfarande, att någon, åtminstone en enda människa skulle kunna lura den där jäkla liemannen som kommer där med sin mörka och dystert tragiska uppenbarelse, tyst, smygande omutlig. Men ingen lyckas, inte ens Ingemar Bergman, även om hans ande och livsverk lever i allra högsta grad. Kanske Drottning Elisabeth av England klarar sig, men det ser inte så ut. Ja, jag vet. Döden kommer många gånger som en befrielse för människor som lider smärtsamt i onda sjukdomar och hittills känner jag bara till en person som klarat av att lura döden och det är Fantomen som ju som den vandrande vålnaden har levt i 400 år. Åtminstone säger man så i djungeln. Är jag rädd för döden? Svaret är ju både ja och nej. Det är väl själva döendet jag är rädd för. En gång har jag väl upplevt något som kan likna att dö och det var när jag opererade ryggen. Jag rullades in i operationssalen och tittade rakt upp mot ett starkt ljus, såg 3 maskerade sköterskors huvuden. De presenterade sig och satte en mask över mitt ansikte och bad mig att andas in djupt och då dog jag väl på ett sätt. Lyset släcktes och jag var totalt väck i 2 timmar tror jag. Nema problema. Det var varken läskigt eller smärtsamt . Det gick så fort och så blev ju ryggen bättre, men den måste fortfarande underhållas. Sedan vill man ju dö snyggt och ordnat och inte lämna några problem till efterlevande. Alltså missförstå mig inte nu. Jag funderar inte på att dö men jag tänker oftare med ålderns rätt på den oftare och oftare och så är det Alla Helgons Helg snart. Höst är det också. Alltså det ska vara städat, alla papper ska vara i ordning. Hel och ren vill man vara. Inte dö på nattligt toalettbesök som några i bekantskapskretsen har gjort under de senaste åren. Inte ligga död ensam hemma och bli hittad som ett ruttet lik på toaletten. Nä usch. När jag var ung sa min mamma att jag levde som om varje dag var min sista. När man blir äldre börjar man tänka likadant fast med ett annat perspektiv. R. D. Laing skrev att livet är en sexuellt överförd åkomma och dess dödlighet är 100%. Ja, så är det väl. Gorbatjov fick en gång frågan från en ung flicka som undrade vad meningen med livet är. Gorby svarade att meningen med livet är att födas, lida och dö. En mörk syn att förmedla till en ung flicka tycker jag. Jag tycker att det alltid finns något att leva för, t.ex. kärlek, vänskap, nytt liv, skönhet, spänning, vacker musik, upplevelser, kramar och att få rätt i bråket kring samfällighetens parkeringsproblem. En alkoholist kanske vill överleva tills imorgon för att då vankas det ännu en drink det är också något att leva för även om inte nykterhetsrörelsen tycker så. För min egen del tycker jag att det är spännande att få uppleva åldrandets utveckling och nya perspektiv i tillvaron. Sådana är på g vill jag lova.

Höstpromenad

2010-10-27T07:23:00.000-07:00

Efter att ha klarat av förmiddagens telefonsamtal så begav jag mig ut i höstsolen för att genomföra dagens exercispromenad. Bestämde mig för att hälsa på mina x-svärföräldrar där de vilar i varsinn minneslund och gå vår gamla kalvhagspromenad som vi ofta gjorde i början av 90-talet. Det blev en liten nostalgitripp, men först passerade jag "godset" som syns från X-svärmors Gretas minneslund. Man kan till och med se hennes stuga skymta.
Jag pratade en stund med Greta och sade att trots att hon var så liten då hon lämnade oss så är tomrummet efter henne väldigt stort.

Tog mig sedan vidar till kalvhagen. Inga tjurkalvar där nu dom finns på ICA. Tänker på dom två mammorna i Halland som anmälde en 16-årig flicka för att hon har haft sex med deras 14-åriga pojkar. Nu ska hon åtalas. Undrar ifall inte de två mammorna vållar den största skadan vågar jag tänka utan känna till bakgrunden.

När jag kom till Vallentunasjön råkade jag nysa högt och det blev ett j-a liv. En flock alfåglar, tror jag, flaxade iväg. Synd att jag inte upptäckte dom först.

Till sist hälsade jag på x-svärfar Holger. Jo, jag förstår Greta, det är vackrare där hon vilar. Jag pratade lite med Holger också och fyrade av några svordomar på den heliga platsen då jag vet att han gillade att svära.

Från arg ung man ........

2010-10-26T05:40:00.000-07:00

.....till en medelålders lite lugnare man till en nu äldre 60+ arg man. Så kan man beskriva min resa under de senaste 25 åren. Häromveckan damp det ned ett meddelande i brevlådan som lät berätta att styrelsen i samfälligheten hade beslutat att införa nya parkeringsregler i samarbete med Q-park utan att ha tagit upp frågan i föreningsstämman några veckor tidigare. Har fått inside information att ordförande uttryckt att förslaget aldrig skulle ha gått igenom i en stämma, därför genomför man förslaget i lönndom. Reglerna innebär att man ska inneha krångliga p-tillstånd som ska placeras synliga i fordon som står på därför avsedd plats. 6-timmars P-skiveplatser ska också ingå. Det blir mycket krångel för dom som har två bilar i familjen och ännu krångligare om vi får gäster och besökare med bilar. Q-park har väl i detta nu våta drömmar om en inkomstrik framtid. För mig själv blir det inte så stora problem då jag innehar garage men varje gång en besökare kommer så får vi ha koll på klocka och eventuellt p-tillstånd. Ja, från att ha varit en rätt lugn medelålders man blev jag helt plötsligt tipptopptunnor rasande då jag såg detta som ett övergrepp i samfällighetens vardagsliv av ett fåtal utvalda. Det här ska vi banne besluta om gemensamt, och visst det kan mycket väl bli så att en stämma hade fattat ett liknande beslut men då skulle det ha känts mer ok. Jag marscherade frustande över till ordföranden som är en kvinna något äldre än jag och framförde mina synpunkter om att detta skulle tas upp i stämma och inte beslutas av en enväldig styrelse. Hon replikerade att styrelsen hade en annan uppfattning. Ja, det var ju klart att det var så. Fick så mycket bränsle och adrenalin att jag gick till mitt hemmakontor och författade en skrivelse som sedan kopierades. Jag gick själv runt och delade ut denna protestskrivelse till 231 fastigheter och upptäckte att det finns många olika sorters konstiga brevlådor. Fick så småningom en hel del stöd i form av svarsbrev och sms. Upptäckte så småningom att ärendet beslutats i styrelsen utan att den varit beslutsför så nu blev jag ännu mer taggad och skrev till styrelsen och anmodade dem att omedelbart ställa in planerna. Men det skiter dom i, dom kör på, så nu ska jag knalla runt och kalla in till upprop om extrastämma. På något sätt känns det befriande att bli argt engagerad av något. Rebellen i mig har vaknat efter många långa år. Hurra!

Lönsam avknoppning

2010-10-03T01:08:00.000-07:00

Detta står att läsa i Stockholmstidningens nätupplaga:

http://www.stockholmstidningen.se/default.aspx?page=3&nyhetstock=104

"Det hemtjänstföretag som Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd knoppade av gjorde en vinst på 5,4 miljoner kronor på bara nio månader. – Det är pengar som vi skulle behövt i verksamheten, säger Magnus Dannqvist (S), vice ordförande i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd." Verksamheten knoppades av och såldes i och för sig alldeles för billigt. Något som tyvärr har varit alltför vanligt både vad gäller skolor, förksolor och vårdföretag. Men vad jag tycker är intressan är att röreseresultatet blev 5,4 miljoner kronor på 9 månader. Hittills har man inte delat ut några pengar till ägarna, man har fonderat och man tar med sig i verksamheten och jag vill inte ta upp frågan avknoppning och vinster ska tillåtas. Min stilla undran är vad dom där 5, 4 millarna tog vägen då verksamheten drevs i kommunal regi? Om detta är symptomatiskt så måste ju miljardbelopp slukas runt om i Sverige alldeles i onödan.

Mot mörkare tider i flera bemärkelser

2010-09-28T01:42:00.000-07:00

I söndags var det dags för den årliga poolövertäckningen i samfälligheten. Ett tecken tydligt som något på vart vi är på väg. Inte enbart negativt då naturen är som vackrast just nu med sina sprakande färger. I år verkar det också som att höstmodet går i lite mer höstfärgsnyanser vilket också lyser upp tillvaron. Nu ser vi fram mot goda höstgrytor, sköna brasor och ett glas rödtjut. Mörkt ser det dock ut när det gäller samhällsklimatet. En domare hoppar av en rättegång efter hot i Malmö. Mörka krafter håller på att ta över i Sverige, även politiskt, vilket skapar ett rättsosäkert läget. Två ungdomar försvunna i Göteborg under gångna lönehelgen, en hittad död, troligen utsatt för brott. 17 åring skjuten i Rinkeby, tre anhållna. De nekar naturligtvis till brott. Alla som anhålls, häktas och döms för brott nekar till detsamma, även om det är helt klart bevisat att dom utfört det. Bröderna i Skåne som dömdes för mordbrand riktat mot konstnären Wilks, nekar fortfarande långt in i sinkabirum. Varför kan man inte stå för sin handling om man nu tycker att man handlat rätt och efter sin övertygelse. Visa lite stolthet och kurage! Fredrik Federley blev sparkad i huvudet. När jag var liten och ung var det fegt att sparkas. Man slogs hederligt, brottning eller boxning enligt vissa regler. Att sparkas var fegt, det gjorde på sin höjd tjejer. Att sparka på en liggande var inte att tänka på. Ja, nej, det ser mörkt ut i samhället. I Florida behöver man inte ägna sig åt att täcka poolen.

En ödmjuk valanalys

2010-09-23T01:16:00.000-07:00

Jag tror i grund och botten att det är blockpolitiken som skapat förutsättningar för SD att få så många mandat i riksdagen.

Rickard Engfors skriver mycket träffande i sin blogg :

http://blogg.engfors.se/?p=7674
” Att valet denna gång handlar om att välja mellan två block är egentligen märkligt. Vad man än väljer så får man en massa annat på köpet vare sig man vill eller inte. Röstar man på Miljöpartiet får man Mona som statsminister. Röstar man på Mona slipper man inte Ohly. Röstar man på Ohly så stödjer man en man vars politik inte riktigt fått plats i vänsterblockets gemensamma linje. Själv ska jag rösta borgerligt. Med största sannolikhet kryssar jag för Moderaterna när det väl gäller på söndag. Trots att det innebär att jag lägger min röst på en allians där Göran Hägglund ingår. Det är inte ett dugg lockande. Men det är det enda vettiga alternativet enligt mig.”

Själv valde jag den "ansvarsfulla ekonomiska politiken", som klarat sig bäst i världen genom finanskrisen, framför en ihålig "solidaritetspolitik" som med vänstern i regeringen med alla ofinansierade överbud hade lett käpprätt mot Grekland. Jag tycker att den ansvarsfulla politiken på sikt är mer solidarisk. MP har ju dessutom med sitt käbbel under rösträkningen visat att man inte är ett ansvarstagande parti i en krissituation redan innan rösträkningen är klar. Dom gav ett mycket tydligt besked på hur ett icke ansvarstagande ledarskap ser ut. Att Moderaterna närmat sig mitten lämnar naturligtvis ett utrymme ute på högerflanken. Ett litet exempel är att Moderaterna inte vill röra LAS, ett smart drag, kan tyckas, som ju gör att de röda förlorar ett argument men att andra lite längre åt höger hittar ett. "Tänkte inte på det!" Nu sägs det att även sossarna har förlorat till SD och de kan väl spekuleras i om det är de som har förlorat sina jobb eller känner sig hotade av invandrad arbetskraft, vem vet? Jag tror att sossarna är det parti som har förlorat mest på valsamarbete och blockbildning. Blockbildningen startades på initiativ av Maudan som ju bjöd in till sin badtunna inför förra valet och strategin var ju att äntligen med gemensamma krafter bygga ett valmanifest utan frågor som splittrade enigheten. Kanske togs initiativet för att rädda ett döende Centerparti. Det lyckades och nu trodde Mona och kompani att det var bra att kopiera metoden. Bland annat för att kunna bemöta den ständiga frågan från Alliansen: "Vad händer om de rödgröna får majoritet?" Därför kände man sig tvingade till att bilda ett rödgrönt gemensamt valmanifest. Jag är övertygad om att om Mona istället hade bemött denna situation med att om ni röstar på Socialdemokraterna så får ni detta och detta osv. Det hade hon vunnit på. Allt detta ledde till en tandlös valdebatt där inget parti tog ut svängarna enligt sin egen ideologi utan anpassade sig till en gemensam blockstrategisk sådan. Ibland har någon vågat puttra lite under locket och sticka ut lite, tex som Jan Björklund i försvarsfrågan. Tänkt om han hade varit fri, ja då kunde det bli en mycket stor fråga. Jag tror att svenska folket gillar de riktiga duellerna mellan Moderaterna och Sossarna där kampen mellan social rättvisa och kapitalism ställs på sin spets och där nyanser lyfts fram från de mindre partierna. Tänk en valdebatt där samtliga partier går ut för fullt med vad de tror på och gör allt för att få så många röster som möjligt inom lagens gränser. Därefter bildas en regering på ärliga grunder, inte på smarta. Det ger möjlighet för pendeln att svänga fram och tillbaka och den går aldrig över gränsen. Nu gjorde den det om prognosen står sig.

Tänder, spindlar och val.

2010-09-19T04:50:00.000-07:00

Vilken konstig helg. Bet av en tand på fredagskvällen, typiskt. Det gör inget ont i tanden men tungan sargas av den vassa kanten och smärtan drar nu ända ner mot halsen. Bara att bita ihop och vara stark man, inte beklaga sig och invänta tandläkarens telefonsamtal på måndag förmiddag. Har talat in ett meddelande. Sedan räddade jag för femte gången en spindel som förirrat sig ned i mitt badkar och inte kunde komma upp. Den stackars spindeln förstod naturligtvis inte att jag ville rädda honom genom att få honom/henne krypa in i min tandborstsmugg, men till slut lyckades det och nu har jag alltså återförenat fem spindlar till sitt rätta element, min trädgård. Där det visserligen var väldigt blött, men det finns ju tiljor att gömma sig under.

Det var kö in till vallokalen och det är bra. Hoppas att alla röstar. Själv har jag enligt tradition valfrid den här dagen så jag kommer inte att avfyra några nya argument utan ta det lugnt, en promenad och en stänkare.

Alla dessa politiker

2010-09-14T03:52:00.000-07:00

Det finns politiker som jag tycker är rent korkade eller så är dom oportunistiska eller enögda. Ibland blir man så trött när man vet att dom mot bättre vetande framför sina desperata argument för än det ena och en det andra, men jag måste ändå berömma alla dessa ministeraspiranter för det enorma lass de dra´r just nu. OK, de må tjäna bra med slantar på detta jobb och deras framtid är tryggad ekonomiskt. Hela sommaren har de varit i hetluften från tidiga morgon till sena kväll, nätterna ägnas åt att smida nya planer med de närmaste. De reser land och rike runt och pratar med folk till höger och vänster, de försakar familjer vänner och ett vanligt liv. För regeringsmedlemmarna gäller det också att resa till Bryssel eller annorstädes för att delta i EU-politiken. Visst är det självvalt, de vet vad de har gett sig in i. Men de visar med sitt arbete att de tar ansvar för Sverige, svenskarna och vår politik även om de inte i alla läger gör det på ett ansvarsfullt sätt. Ett och annat blindstyre har hittat eller snarare hittats in i politikens irrgångar, det må vara hänt men å andra sidan är ju inte engagemanget och trovärdigheten så imponerande på den fronten. Inte blir det någon semester efter valspurt och resultat. Sedan väntar nya nattmanglingar om ministerposter och regeringsförklaring, om extrainsatta partistämmor och eventuella nyval av partiledare. Jag är inte ett dugg avundsjuk, mycket lättare att blogga i lugn och ro.

Livet är bra orättvist och cyniskt

2010-09-10T01:20:00.000-07:00

Den är bilden är från VM-finalen mellan Spanien och Holland i somras. Denna stämpling i bröstet ledde inte ens till en varning.

Den här bilden är från Sveriges EM-kval mot San Marino. Mellberg som inte ens träffade sin motståndare fick rött kort. Som sagt fotboll är för viktigt och det är för mycket pengar inblandade för att det ska gå till så här godtyckligt. Alla vet ju också att odugliga Frankrike kvalificerade sig till VM på Irlands bekostnad pga FIFA:s ovilja att göra fotbollen rättvis.

Nu till något betydligt viktigare. Cynismen breder ut sig i den allt hetare valrörelsen. Samtidigt som överbuden haglar från alla håll så vet man att om de rödgröna vinner så förlorar uppåt 5000 - 6000 människor sina jobb då Rut-avdraget ska tas bort. Anledningen: att de "rika och förmögna" är de som tjänar på detta avdrag. De 5000-6000, tjänar inte de på rutavdraget? Hur rika är de? Hur drabbas dessa arbetare om de rödgröna kommer till makten. Jo, de tvingas förmodligen tillbaks till arbetslöshet och svartjobb. Inga pensionsgrundande inkomster längre. Man kan sägas att de offras på ideologins altare. Det handlar om individer inte om statistik. Var och en av dessa många gånger lågutbildade människor ser med oro och ångest fram mot valtugången. Mona kontrar med nya jobb inom vården. Var finns solidariten och empatin? Konjunkturinstitutets undersökning visar att denna reform betalar sig själv. De rödgröna talar om solidaritet och rättvisa men det gäller tydligen inte alla i vårt samhälle. Detta är bara en fråga av många många men nog så talande. Snart ska vi betala skatt för att vi har köpt en fastighet för beskattade och lånade pengar, alltså ren konfiskering, om de rödgröna vinner. I mitt jobb med att hjälpa uppsagda kollektivare till nya jobb så får jag genomgående höra att man hellre fått behålla jobbet än den högre lön som facket pressat fram med bland annat stridsåtgärder. 100000 tals industrijobb har försvunnit från Sverige under de senaste åren. Upp till kamp! En fd kollega påpekar på FB att politikerna käbblar i stället för att ställa de rätta frågorna och följdfrågorna så att budskapet går fram. Jag håller med och tycker att det är en sak som även journalisterna missar. En galen präst i Florida ska bränna koranen vilket man räknar med kommer att sätta eld på hela muslimska världen. Man fruktar ännu mer terror och galenskap. Undrar hur vi skulle reagera här i västvärlden om muslimer börjar bränna bibeln. Vi vet ju hur vi reagera när de bränner våra flaggor. Som Ulf Nilson skriver i Expressen, det är bara en tidsfråga innan det smäller på riktigt och då smäller det på riktigt riktigt. Till slut rekommenderar jag Marcus Birros krönika i Expressen häromdagen. Vilket språk, vilken poesi!
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.2126663/marcus-birro-nar-du-ar-som-mest-utsatt-ror-sig-ljuset-langs-uppgjorda-stigar-at-ditt-hall

Zlatan

2010-09-02T08:49:00.000-07:00

Fotboll handlar inte om liv och död, det är mycket viktigare än så”

Ovanstående citat är signerat Bill Shankley. En Liverpoollegendar som för alltid kommer att minnas på Anfield Road, i Liverpool. För mig blir fotboll mindre och mindre viktigt samtidigt som livet blir viktigare och viktigare. Jag tror att Zlatan vid sidan av Birgit Nilsson och Björn Borg är den mest kände svensken i världen och visst är han speciell den långe. Nu är han i Sverige och håller presskonferens, en viktig sådan tycker jag. Inte bara för att det är Zlatan utan för det han pratar om och som berör oss alla som finns och verkar runt om på olika arbetsplatser. Han nämner aldrig Barcelonas tränare Pep Guardiolas namn. Han kallar honom för "filosofen". Zlatans första 6 månader i Barcelona var frid och fröjd, så i mars slutade denne Pep att prata med Zlatan, bänka honom utan att ge någon förklaring. Varför bryr jag mig? Jo, för att jag vet att det här är ett allmänt problem på många arbetsplatser. Inkompetenta chefer med för mycket betalt som inte har en aaaning om hur man kommunicerar med och behandlar sina medarbetare. Nu har Zlatan klivit fram och givit den utstötte ett ansikte med flaggan i topp, och genast signalerar ytterligare två Barcaspelare om samma problematik. Anders Svensson var med om det i Southampton där idioten Redknapp styrde och ställde. Lagerbäck snackade aldrig med Anders Svensson och Kim Källström när en plats stod dem emellan. Att sparka på en boll är lätt att snacka det är svårare i fotbollsvärlden.

Inte i valet och kvalet längre.

2010-09-01T06:02:00.000-07:00

Det har jag i och för sig inte varit heller. Har rätt så länge varit klar på var jag ska lägga mina tre röster och idag förtidsröstade jag så behöver jag inte bekymra mig om vad jag gör den 19 september längre. Egentligen skulle jag inte alls rösta som jag gör om jag vill tillgodose mina egna trygghetsintressen med utgångspunkt från min situation. Jag borde rösta på dom som ger högst a-kassa (är inte med i någon), högst och längst sjukersättning (vill inte ha men kanske kommer att behöva) och högst pension med minst skatt (ska ju bli pensionär under mandatperioden men jag vägrar att bli det). Min ideologi går på tvärs med min eget trygghetsbehov, eller har jag inte något sådant behov. Tillhör jag den människotypen som vill ta i problemen och utmaningen då den kommer. Ja, jag tror det. Det har hänt några gånger att jag sagt upp mig utan att ha något nytt säkrat, att jag sagt av mig projekt där jag ser att jag inte trivs eller gör ett bra jobb. Jag tror att jag har några månader på mig att ställa in siktet på något nytt kreativt att göra. Jag är innerligt trött på mig själv i det jobb jag nu utför och livet blir som sagt viktigare och viktigare.

Den sista sommardagen 2010?

2010-08-31T06:40:00.000-07:00

På grund av en trilskandes rygg så ger jag mig ut på flera motionspromenader om dagen. Att vara stilla och vila är en av de stora fällorna vid sådana här problem, man stelnar till och förtvinar. De ska göra lite ont vilket det gör när man rör på sig och det blir bättre, men för tusan när det small till då jag skulle ut ur bilen igår, ingen lämplig plats för såna som har ryggbesvär. Får väl skaffa en sådan där bil man kliver upp i istället för en sådan där man ska krypa ner i. Under dagens andra promenad passerade jag Prästgårdsängarna i Täby Kyrkby och blev påmind om att det är den sista sommardagen idag. Imorgon är det septemper och höst enligt almenackan även om vädret verkar mer åt sommar i allafall idag. Det är så vackert vid Prästgårdsängarna med himlen med sina dramatiska molnformationer. Sommaren är min vän som jag längtar till under vinter och vår och som jag vemodigt sörger(eller stavas det sörjer? sörja är ju något helt annat) när jag tvingas ta farväl och gå in i hösten som i och för sig kan vara bedövande vacker, men det handlar inte om det. Det handlar om mörker och sorg. Marcus Birro skriver om sorg på ett mycket bra och konkret sätt. Det gäller att bli vän med sin sorg och det har jag svårt för. En älskad vän kan jag ta farväl av utan att känna sorg, vi ska ju snart ses igen, och det ska i och för sig sommaren och jag göra också även om man inte kan vara helt säker, men det är något helt annat, en helt annan dimmension, en fråga om livet. Livet blir viktigare och allvarligare med åldern verkar det som, och kanske vackrare också. Konstigare med när man tvingas betrakta vad som händer i valrörelsen som ju tjuvstartade redan under Almedalsveckan där Gudrun eldade pengar och Littorin lämnade in. Nu antar den rent groteska former med överbud från bägge sidor, men där man från Alliansens sida inser att man måste jobba för att generera skattepengar och där de rödgröna verkar tro att större delen av Sveriges befolkning saknar sunt förnuft, vilket dessvärre kanske är fallet. Sossarnas största misstag är att liera sig med vänstern, sedan borde man anställa någon som kan ekonomi. En Butler i T-banan? Klockorna stannar!

Ordkrig mellan mina favoritbloggar

2010-08-05T02:38:00.000-07:00

Nu har det hänt - mina två favoritbloggar har råkat i luven på varandra. Det är Rickard Engfors och Marcus Birro som börjat fightas (jag skrive inte fajtas) om huruvida HBT-rörelsen är omhuldad ellr inte, vilket Marcus påstår. Han brukar ju sticka ut hakan. Min vana trogen försöker jag som alltid att mäkla fred. Med mina kommentarer vill jag få dem att förstå varandra, för jag tycker nog att det ligger en hel del i vad Marcus anser, sedan kan ju orsakerna vara något oklara. Förstår också Rickards indignation och resonemang. Får väl se hur det slutar om det nu gör det.

http://blogg.engfors.se/

http://blogg.passagen.se/marcusbirro/

Sopsortering mm

2010-08-02T05:35:00.000-07:00

Idag är det en sådan där riktigt härlig regnig sommardag, ljummen och fuktig. Dagsregnet avlöses av riktiga skurar som trummar mot tak och fönster. Med gott samvete kan man bestämma sig för att göra sådant som man vill och känner för. Man måste inte ut och ta vara på sol och sommar innan hösten kommer. Passade på att röja i tvättstugan där jag också förvarar, tidningar, kartonger, tomglas och burkar(gissa vilken sort) och tog mig en tur till Hagbytippen. Problemet är där att sortera rätt. En pärm med järnklamrar i, är den brännbar eller är den inte brännbar? Jag kallar den här sopsorteringen för yttre sopsortering, den är föhållandevis lätt. Jag ska jämföra den med inre sopsortering, återkommer till den som är betydligt svårare. I alla hem finns det ett system för sopsortering. Man vet vad man ska lägga i soppåsarna under diskbänken. Man vet var man ska lägga gamla batterier, man vet var tidnigarna ska buntas. Burkar, flaskor mm. När jag kommer hem från Hagbytippen och tittar in i tvättstuga så mår jag bra av att se hur fint och städat det ser ut, det inger en känsla av välbehag. Dessutom ska min mamma komma på besök från Borås till helgen, kan det ha varit det som var motorn till detta röjinitiativ? Den inre sopsorteringen lärde jag mig att fundera på i slutet av 90- och början av 00-talet. Det var under en period som jag höll föreläsningar i ämnet "Hur du handskas med besvärliga människor!" Det var seminarier runt hela Sverige som hade allt från 40 upp till 250 deltagare i publiken. Chefer, mellanchefer och tjänstemän. För att plugga in mig lite mer i ämnet så läste jag bland annat Boken om ilska av Theodore Isaac Rubin som skiljer på sund och osund ilska. Den osunda ilskan beror på att vi inte är så bra på vår egen inre sopsortering. Vi är duktiga på att ta hand om våra hushållssopor, åtminstone några av oss, men de inre har vi aldrig lärt oss att ta hand om. Vi tiger, sväljer förtreter, håller god min och travar på men till slut är soptunnan full och vi briserar som en osäkrad handgranat för den minsta lilla skitsak och omgivningen ställer sig oförstående. Eller så kommer det fram i berusat tillstånd. Hur många gåneger har jag inte träffat människor som i berusat tillstånd vill lätta på hjärtat och kanske beklaga sig. Jag brukar, om jag inte själv är berusad, fråga om vi kan prata om det när vi är nyktra. När vi talas vid i nyktert tillstånd är allt så bra så bra och det finns inga problem alls. Jag var nog den som lärde sig mest under dessa seminarier, de var populära och jag fick bra kritik och det är jag fortfarande stolt över. Inte en tråkig stund stod det ofta i utvärderingarna, fast en och annan lämnade också seminariet innan det kommit till slutet. Sådant kan man svälja om man inte sorterar det i rätt påse. Ibland intalade jag mig att det nog var just en besvärlig människa som var ditskickad av chfen för att förhoppningsvis få insikt. Men då är det lätt att ta till försvarsmekanismen flykt som den flyende deltagaren gjorde, eller försvarsmekanismen rationalisering som jag gjorde. Trots min insikt och kunskap i ämnet numera, kommer jag på mig själv med att samla på mig sopor vartefter som gör att jag inte känner mig ok och undrar vad det är för fel, varför jag känner oro och obehag inför situationer och människor. Ibland målar jag till och med upp negativa scenarier utan anledning. En av de intressantaste och roligaste metoderna för denna sopsortering är den som sker omedvetet då man drömmer. Jag har denna sommar då jag varit ledig bestämt mig för att ta det "oerhört" lugnt och inte planera in något, att ta dagen som den kommer för att stressa ner. Jag har märkt att så fort jag får något inplanerat, till och med när jag blir inbjuden till fest, så börjar min stressradar reagera. Jag måste bli trygg i mig själv, jag måste följa min inre röst. Mina drömmar under denna ledighet har varit mycket levande och innehåller en hel del mycket mycket starka uppgörelse med människor som jag känner sedan länge och jag vet innerst inne att det här handlar om osorterade sopor från unga år. När vi idag träffas är allt bra och vi umgås obesvärat och har roligt. Vår kropp och själ är så fascinerande och jag får jobba vidare mot att bli en trygg människa som blir bra på att sortera både utom- och inombords. Lyssnade i regnet på en sommarpratare, Lars Jonsson, fågelskådare och konstnär som ställde sig mycket tvekande till vindkraften som miljövänlig energikälla och att koldioxidutsläppen är så allvarliga. Lite svårt att förklara men lyssna gärna. En massa bra musik också. Det du Maria Wetterstrand. Var inte så tvärsäker! Ödmjukheten kommer med åren. Jag lovar!

Din stund på jorden.....

2010-07-29T04:21:00.000-07:00

Igår träffade jag en kär vän som jag lärde känna i slutet på 70-talet. Han var den mannen som fick mig att inse att jag var känslomässigt handikappad, totalt känslomässigt handikappad. Våra samtal på den tiden handlade mycket om relationer, kärlek och förhållningssätt. Vi läste Erika Jong och Älska dig själv av Dyer och liknande. Jag var höger han var vänster. Jag var för kärnkraft han var emot. Vilka högröstade diskussioner vi hade. Han har betytt mycket för mig och mitt förhållningssätt till andra människor. I början av 80-talet drog han till Paris där han bott in sig och blivit fransk medborgare och allt. Varje gång jag har varit och hälsat på i Paris har vi haft våra möten och när han besöker Sverige så har vi också våra möten. I gårdagens möte som skedde på en gungande restaurang vid Riddarfjärden, kom vi in på samtal om livet och döden. Min vän har varit med om en resa i sjukdomens värld som kunde ändat med just döden, men han lyckades vända och kämpa sig till att få livet tillbaka. Vi kom in på uttryck som "Din stund på jorden". Vilken titel! Vilhelm Moberg förstås. Min vän tycker om texten i "Jag vill tacka livet". Vi kom så småningom på att det är Violeta Parra, Chilensk diktare och sångare som skrev den sången och sjöng för sin dotter en gång några dagar före det att hon tog sitt liv 1967. Vi samtalade om döden och om tillåtelsen att visa sorg och att man är ledsen. Att inte alltid hålla upp en fasad. Jag berättade om mina svårigheter att vistas i sta´n med mycket folk och trängsel vilket gjorde det lättare att förklara att jag så småningom var redo för uppbrott och ville bege mig hem till mitt trygga hem. Det blev ett långt farväl, vi lyckades inte att slita oss från varandra där på parkeringsplatsen utan tog hela tiden upp nya trådar för att förlänga mötet. Väl hemma läste jag mycket träffande Marcus Birros krönika i Expressen med rubriken "Vi är hundratals som lär oss att ljuga fram ett leende" läs den!
http://www.expressen.se/kronikorer/1.2078341/marcus-birro-vi-ar-hundratals-som-lar-oss-att-ljuga-fram-ett-leende

Visst ja, igår blev det en aning förkortad motionsrunda på cykeln. Förkortad för att hinna med dagens fina och viktiga möte som följts upp av några sms. En del människor bara sätter igång något hos mig som gör att jag tänker större och meningsfullare. Tack min vän! Nu ut på dagens motionsrunda i sommarregn. Det är rätt så skönt det med.

Täby Kyrkby festplats dansbana

2010-07-27T06:39:00.000-07:00

På den här platsen låg för fram till 2 år sedan dansbanan på Täby Kyrkby festplats. Det var en fin gammal dansbana uppförd 1937, med tak, räcke och allt och en scen för orkestern. Den fick stå där i 70 år ända tills några välartade ungdomar här i Kyrkbyn tyckte att det kunde vara kul att göra en brasa av den. Ja man ser ju på bilden vad som finns kvar. Ett kulturminne förstörd på några minuter. Vad jag undrar över är vad det är som är så roligt och fascinerande att elda upp det som några entusiaster ägnat mycket tid och möda åt att bygga och underhålla. Lika lite som jag förstår varför ungdomarna i Rinkeby, Rosengård och Hammarkullen eldar upp sina grannars bilar och kastar sten mot ambulanspersonal när den ska rädda deras grannar. Dom säger att det är en protest mot polisen. Mycket underlig logik. Hörde på nyheterna att elpriserna väntas stiga i höst. Förvånad? Man skyller denna gång på att vattenmagasinen bara är fyllda till 60% och att några kärnreaktorer ska stängas av. El måste importeras. Fin planering. Sabla Göran Persson som gjorde som danskarna ville och lade ned Barsebäck utan att först förhandla bort danskens smutsiga kolkraft som blåser in över oss. Persson var/är en riktig självgod och pompös pamp som ansåg sig ha sanerat Sveriges finanser. Jag tycker snarare att han dränerade och demonterade mycket av Sveriges strukturer som fungerade rätt så bra. Bland annat kommunaliseringen av skolorna och införande av den grundlagsstridiga kommunala utjämningsskatten. Ush och fy för förre förrädaren Persson. "Dansbanan" ja, den gick jag förbi på dagens raska promenad som varade i 55 minuter. Svettigt blev det och därför belönade jag mig själv med ett dopp i poolen.

Än så länge håller det!

2010-07-26T06:19:00.001-07:00

Idag avverkade jag 50 minuter på cykel i skogen. Vackert och jobbigt i uppförsbackarna men bra för flås och cirkulation. Tänkte aldrig på hur viktigt det är med cirkulationen när jag var ung. Nu håller vi tummarna för att Elfsborg står upp mot Örebro ikväll.

Personligt kontrakt

2010-07-25T04:19:00.000-07:00

Idag när jag besteg min våg så bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Jag har ingen lust att göra avkall på livets goda vid den här årstiden så det finns bara en lösning. Ut och motionera och max en timmer framför laptopen om da´n. Jag har varit oerhört lat och orörlig den gångna säsongen. Sittande i bilen, sittander framför datorn och sittande i möten med mina klienter och projektdeltagare. Begav mig ut på en rask promenad i en timme och bestämde mig under denna att jag skall göra en sådan varje dag. Det är mitt personliga kontrakt. Jag kommer för att sätta press på mig själv genom att lova att lämna synliga bevis här varje dag så att alla:-) jag menar eventuella läsare kan skrika till om jag uteblir med sådana om det är någon som är intresserad. Under morgonens promenad som skedde i ett nyberegnat landskap, passerade jag först en öde golfbana, alla spelare är väl på Brohof och spanar in Scandinavian Masters, sedan en mycket vacker och ångande skog och en massa vattenpölar. Nu ska jag bege mig ut till vackra Ingarö för att fira min kusins 65 årsdag. Jag kom ihåg när hon fyllde 10 typ, då var jag 6. Hon ser fortfarande likadan ut. Kommer att träffa en del andra trevliga kusiner. Vi har alltid trevligt vid de sällsynta tillfällen vi möts. Hörde just på nyheterna att en flicka i Göteborg har våldtagits av 3 fotbollsspelare i Gothia cup. Satans idioter. Har varit en hel del strul i den turneringen det här året. Det går utför med Sverige. Undrar varför? Nu gäller det att se till att det inte går utför för herr Friman, så kontraktet måste hållas. Funderar allvarligt på att göra ett break från nuvarande arbetet. Behöver inspiration och förnyelse och lite bättre betalt. Ett nytt liv kanske. Ska bli spännande att se om jag kan få mig själv att fatta lika bra beslut som jag lyckas få mina klienter och projektdeltagare att fatta.

Stressdoktorn

2010-07-24T01:11:00.001-07:00

Jag är numera en mycket fridfull man, tror jag. Åtminstone när det gäller livets trivialiteter. När jag blir varse stora orättvisor och kränkningar kan jag bli heligt förbannad(klyscha - jag vet) men alltså inte då det gäller små grejer som att kivas i trafiken och hinna först. Där släpper jag gärna med en generös gest och ett leende förbi dom idioter som har så himla bråttom. Tiden i bilen har blivit kvalitetstid för mig, lyssna på radio, njuta av naturen osv. Den enda gång jag blir irriterad där är när någon åsna vid ratten med hundratals hästar under huven tycker att det är lämpligt att ligga 5 meter bakom mig i 100 knyck. Då brukar jag sakta ner och blinka med bromslyktorna och det kan hjälpa. Jag irriterar mig sällan på korkade och dumma människor, vare sig det gäller jobb eller på andra ställen. Att irritera sig på andra är ju att bestraffa sig själv för andras synder tänker jag. Idag rubbades dock mitt lugn för en trivialitet då jag kollade på TV4:s nyhetsmorgon som hade en stressdoktor på besök för att besvara tittarnas frågor. En kvinna hade mailat och beklagat sig över att hennes man bara ville vara på semestern, åka ut till sommarstugan och läsa i hängmattan och för övrigt ingenting. Hon var så frustrerad för hon kunde inte göra ingenting. Hon måste ha att göra hela tiden och det är väl inget fel med det men varför maila till doktorn om det. Varför gör hon inte det hon själv vill. Låt gubben hänga i mattan och dra iväg på det du själv vill göra. Min radar säger mig att hon är ett sådant där fruntimmer som inte är nöjd förrän båda gör som hon vill. Undrar varför jag blev så irriterad?

Mina kinesiska grannar

2010-07-21T07:08:00.000-07:00

Idag har min kinesiska grannar storröjardag. Hela tomten full med grejer. Dom är jättefina grannar. Vänliga, trevliga och glada. De har två söner som är 8 och 2. Förra året började åttaåringen att öva på pianot. Det var en mycket entonig övning men jag beslöt mig för att inte störas av klinkandet. Nu strömmar ljuv musik ut ur huset framåt aftonen. Det är Våren av Grieg, Svansjön av Tjajkowski hur han nu stavas, det är Mozart, något som jag inte vet. Visst finns det en bit att gå och mycket att öva på. Ibland låter det riktigt bra. Man kan säga att jag har investerat i detta välljud med att lyssna på det entoniga övandet. Jag har berömt honom när föräldrarna lyssnade och han bockade artigt och tackade. Föräldrarna undrade oroligt om det störde, och det gjorde det inte, försäkrade jag. Tänk, kanske är han en blivande Lang Lang och jag har fått vara med från början. Ja, semestertorka även i bloggvärlden.

Sommarreflektioner

2010-07-18T07:41:00.000-07:00

Tusingen vad jag tänker på livet just nu. Även döden. Har under sedan slutet av maj deltagit med liv och lust i en bröllopsfest, 2 studentkalas, en fest typ "vi som älskade varandra så" samt min dotters Josefine 22 årskalas(det är för henne vi flaggar och solen skiner som vanligt från en vacker klarblå himmel den 16 juli). Kom under denna fest underfund med att jag inte kunde höra syrsor. Ungdomarna kunde höra men jag hörde bara min tinitus. Zarah Leander sjöng en gång: Jag kan inte längre höra syrsor det är trist men det är en överkomlig brist Syrsans sång är inte någon oersättlig sång men ändå jag minns en gång. OK jag får väl nöja mig med att minnas. Tack Josefine för att du finns. Jag älskar dig! "Vi som älskade varandra så mycket" är en film av Ettore Scola som beskriver hur gamla vänner möts många år senare efter andra världskriget. Det gjorde också jag, Peter, Mikael, Lasse och Lena och Peters fru Judy(men hon var inte med 1965 då vi började träffas och härja och vi var inte med om något världskrig). Det är så roligt och innerligt när gamla vänner träffas och startar där man avslutade för många år sedan. Det bara sitter där och är så varmt. Jag har några saker som jag är sur på, och det är dels den "efter bad bild" som jag la´in på fejan igår. Jag ser ut som ett riktigt vrak, dagen efter som jag var. Funderade på att ta bort den men beslutade mig för att stå för den jag är. Faktum är att jag facebookade direkt från badplatsen med min rätt så nya smartphone och där på den lilla bilden i ljuset kunde jag inte se hur hemsk jag såg ut, men det gjorde jag hemma på datorn när kortet hade fullskala. Den andra jag är sur på är Marcus Birro, min favoritpoet, krönikör, författare, you name it. Han anser att golf inte är en sport och om det nu är det så är det en sport för överklassen eller för dom som vill låtsas att dom är överklass. Enligt wikipedia är golf en sport. För mig är golf en djävulusisk sport, som slår det mesta när det gäller koncentration, teknik, bollkänsla och mental styrka som träning. Så det så Marcus. Jag utmanar dig härmed i golf om du törs. Apropos fester så har jag nu förstått att jag har en ny roll. Ungdomen tar över och jag är detroniserad. Förr tog jag initiativ, för förgrundsfigur, ledde dialog och var en allmänn lustigkurre. Nu har ungdomen, dvs de som är från 20 och upp till 40(känn på det - ungdom) över och sätter agendan. Dom vet bäst och dom älskar varandra och kanske mig lite också. Det är rätt mysigt att sitta där och lyssna på hur språk och konvenanser utvecklas. Fast ibland lyckas även jag locka fram glada skratt.
Leif GW som skriver om Littorinaffären uttrycker träffande det så här: Sant eller falskt, skit samma, och att han skulle ha lyckats tiga om en sådan anmälan kan ni bar glömma. Bajskorvar av den här digniteten är som målsökande robotar när det gäller att snabbt hitta fram till rätt fläkt." Å jag som just köpt en ny fläkt som jag har döpt till "mitt fan". Min bror Gunnar messade och undrade varför jag lade ner så mycket möda på att blogga om Littorin om jag inte brydde mig om honom. Det är inte Littorin jag bryr mig om, det är den publicistiska kuppen. Den stinker. Jag gillar Leif GW. Läser i samma tidning, Expressen alltså, att den sagolikt vackra Catherine Zeta-Jones och hennes man Michael Douglas gör Stockholm under sin förlängda smekmånad(tioårsjubileum). De kramas i vita badrockar på en Grand Hotell balkong(In hoc signo vinces). Det ser mysigt ut. Vad stolt man blir över sin vackra huvudstad. Min kära mamma messade och tackade för skjutsen till centralstation. Men mamma det var ju inte jag, det var min bror. Ni var i Borås, jag är i Täby:-)

Littorinaffären - en journalistisk kupp

2010-07-15T05:51:00.000-07:00

Jag har ingen aaaaning om Sven - Otto Littorin har gjort något eller inte. Jag är inte intresserad som jag skrivit förut. När nu en dryg vecka har gått efter hans avgång så börjar man ana en av de största jounalistiska kupperna någonsin. Tänk att Aftonbladet kanske rent utav hyrt en kvinna för att utgöra sig för att vara prostituerad, försett henne med data och uppgifter om Littorins gamla mobilnummer etc. En redan hårt pressad Littorin konfronteras med uppgifterna och förstår att allt är kört, även om han inte har gjort något, han tog sitt pick och pack. Sedan dess har Aftonbladet kört 5 ledare i ärendet och de skrivande och skrikande kärringarna Helle Klein och Lena Melin spekulerar i vad regeringen vet och inte vet, hur länge dom vetat eller inte, man skriver spaltkilometer om något som man kanske själv skapat. Lotta Gröning i Expressen av alla tidningar, börjar lista hur många brottslingar som varit ministrar eller kanske är det fortfarande i den nuvarande regeringen. Hon syftar bland annat på Lundin Oil, Bildt och folkmord. Expressens ledare idag beskriver att Aftonbladets ledarsida har fungerat som den lojala torped åt Wanja Lundby-Wedin och Mona Sahlin som man vanligen är. Fullständigt fixerad vid Littorin har man sprutat ut insinuanta angrepp och tvärsäkert agerat domstol. Förmodligen behöver sossarna den här hjälpen om det inte råkar bli en björntjänst. Men det vore ju schysstare att ägna sig åt politik än åt sådant här scoopsökeri. Mona Sahlin talar om solidaritet. På vilket sätt är detta solidaritet? Vem är solidarisk? Varför ska man gå till val på solidaritet? Solidaritet existerar inte i det svenska samhället idag. Samhället drivs av särintressen där var och en ser till sitt. Solidaritet är bullshit. Jag ger mig inte in i det politiska nu utan konstaterar att det är tabloiderna som sätter agendan som är mycket cynisk.

Mitt nya fan

2010-07-14T07:44:00.000-07:00

Mitt nya fan ska gör min natt uhärdig. Tänk att ha en alldeles egen fan. 5 butiker tog det o Rusta vann:-) Ska dock stå på behörigt avstånd från sängen, ett fan får inte komma för nära.

Förvrängd framtid?

2010-07-14T01:56:00.000-07:00

Ja, så har även jag utsatts för sommarens farsot och gissel och fotograferats med en iphone utrustad med det där fruktansvärda förvandlingsnumret där man ser ut som en amerikansk supersize me modell. Men kanske är det nyttigt att se sig själv så där. Kanske jag kan ta tag i vissa saker i mitt liv för att undvika att detta ska bli en "efter bild". Jag har kommit på mig själv med att göra saker jag vet att jag inte borde göra och att jag inte gör saker som jag borde göra. Varför är det så? - känner mig som en rompnisse "vofför gör jag på dette viset?". Har också under den gångna veckan funderat på Littorinaffären och dess turer. Sakfrågan är för mig inte så intressant. Vad Littorin och andra sysslar med i sitt privatliv är inte det minsta intressant politiskt sätt, tycker jag. Hade all smutsig byk rotats fram så hade vi inte haft en politiker eller stor företagsledare här i Sverige. Har förundrats över Aftonbladets Helle Kleins(vedervärdig som journalist) och Lena Melins ledare och krönikor där man ifrågasätter Littorin, Reinfeldts och Schlingmans och regeringens agerande i denna "Aftonbladsaffär"! De blåser upp jättelika spekulationer om vad man vetat och hur länge och om man har mörkat. Alla dessa skriverier baseras på uppgifter från en anonym prostituerad som säkert honorerats av Aftonbladet. Hur trovärdigt är det? Jag förstår S -O Littorin om han drar sig tillbaka, oavsett vad som hänt eller inte. Han och familjen kommer säkert att med lite hjäp kunna läka sina sår så småningom.

Konstig politik - vad vill man?

2010-07-05T09:49:00.001-07:00

Läste i en av mina favoritbloggares, Rickard Engfors blogg att han liknade Almedalsveckan som en auktion där högstbjudande vinner röstarnas röster. Vad än Alliansen lovar kommer de Rödgröna att bjuda 12 miljarder mer till en vad de kallar välfärdsstat. V har till och med idag kallat sig välfärdspartiet. Faen trot. Det är ungefär som när vi var små barn och sa, jag är 1000 ggr bättre än vad du kan säga. Under vintern har jag jobbat med uppsagda arbetare på ett bruk någonstans i Sverige. Under löneförhandlingarna så gick facket ut hårt, hårdare än alla andra fackföreningar och krävd mer över 5 % och började strejka på olika bruk i olika omfattning. Till slut gav arbetsgivarna upp och det skrevs avtal. Jag var orolig för att det skulle bli mer uppsägningar och för två veckor sedan kom nyheten att 150 pers ytterligare varslades från det aktuella bruket, som ju inte annars kan hålla konkurrenskraftiga priser. Suck! Är det värt att offra sina medlemmars jobb i enslig bygd för lite mer kosing. Vem vinner? Vem förlorar? Det har varit varmt, runt 30 i Östra Svealand och jag är ledig, har röjt i garderober och har besökt favoritbadplatsen några gånger och tagit några ljuvligt sköna simturer.

Midsommar solitär!

2010-06-25T09:33:00.000-07:00

I år firar jag midsommar i ensamhet. Inget konstigt i det. Jag älskar att umgås med mig själv, sitta på min lilla terraza i trädgården och titta upp mot tornseglarnas flykt. Dessutom är det ju en del häftiga fotbollsmatcher på g och dem följer jag gärna från min lilla uteplats. Håller dessutom på att plugga in mig på min nya så kallade smartphone eller iphone eller vad det nu heter och det är ett bryderi för knoppen. Imorgon ska det grillas t-bonesteak tillsammans med Job och Rune, det ska bli trevligt. Jossis är på konfirmationscamp i Karlberg som ledare för 6:e året i rad vid Björkö och jag är glad för att Danmark åkte ut ur VM. Danskjävlarna som spöade oss i Sverige där vi fick en massa regelrätta mål bordömda. Fy! Förlåt Jensi, jag gillar dig ändå även om du råkar ha danskt ursprung :-)

Årets längsta dag

2010-06-21T03:19:00.000-07:00

Idag gick solen upp 03.22 i Stockholm och stannar kvar på himmlen till klockan 22.11 ikväll. Fanktastiskt - ska tänka på det när det är mörkt i december nästa gång. Ska också försöka se fram mot en fin och svensk sommar och undvika tänket att vi går mot mörkare tider.

Så gick det med min VM-bojkott

2010-06-12T01:46:00.000-07:00

Jag hade bestämt mig för att jag skulle bojkotta fotbolls-VM denna gång. Anledningen till det var att jag var sur för att Sverige inte är kvalificerat. Hade ingen lust att titta på alla världens lag spela fotboll utan vår nationalelva. En bidragande orsak är också att Beck som slitit av hälsenan inte kan spela för England som jag skulle kunna tänka mig att hålla på lite grand. Att överhuvudtaget se skymten av Danmark som snuvade oss på kvalplatsen, ja bara tanken får mig att må illa. Egentligen var det inte Danmark som snuvade oss. Det var domaren i sista matchen som dömde bort regelrätta svenska mål, det var Lagerbäcks som inte vågade satsa på nya kreativa spelare, inte på äldre hellre, Chippen tex. Hamrén har fattat vad han går för. Albanien på bortaplan ska bara slås, att spela oavgjort mot dom måste bero på ett systemfel. Jag tycker att Lagerbäck får oförtjänt beröm för att Sverige nått så många slutspel. Med rätt känsla för spelarnas förmåga och att pröva nytt så hade resultatet varit ännu bättre och vi hade varit med i årets VM också. Vi har alltid kunna störa nationer som Italien, Spanien, Frankrie och England till och med Argentina. Undantag är ju Tyskland och som synes hart när unmöglich. Ett exempel på det fantasilösa tänket är den gamla trista mediakampen om vem som skulle spela, Anders Svensson ellr Kim Källström. Han skulle naturligtvis ha låtit bägge två spela och skippat sidleds-Daniel. Göteborgsfalangens expertkommentatorer och alla djurgårdare höll på Källström och de som begrep sig på fotboll, tex Hasse Backe tyckte att man ska välja spelare efter strategi och taktik. Mycket klokt och vist, åtminstone på pappret. Ok nu har jag berättat varför jag är sur och vill bojkotta fotbolls -VM. Det är liksom att Allsvenskan spelas utan IFK Norrköping och Bajen, vatusan två självklara allsvenska lag av traditionen. Mjällby? Trelleborg? va? Igår när jag kom hem från idogt arbete slog jag vanemässigt på radion i köket och där var den, VM-fotbollen, det lät spännande, det väsnades förfärligt, 80 000 blåste i sina vuvuzelas, hur orkar dom? hur är man funtad när man blåser i ett horn i timmar i sträck? Kunde inte motstå att kolla lite på tv, det verkade ju full fart, spännande och med många målchanser. Ja så gick det som det gick, där satt jag med ölen och fick snart se ett av de som kommer att bli VM-s snyggaste mål, vilken strut i språnget av Tshabalala! Men rättvist ändå med oavgjort. Sedan blev det Uruguay-Frankrike - lite gäspigt men en hel del finlir emellanåt. Idag blir det först IK Frej - IFK Sundsvall i div 2 på Vikingavallen, sedan blir det Argentina - Nigeria där jag hoppas på Messis Argentina så att mitt resonemang ovan bekräftas. Ikväll blir det England - USA den kan man ju inte missa. Det är många som tippar vem som kommer att vinna detta VM. Jag måste säga att jag avstår att tippa. Nästan vilket lag som helst som har en bra formkurva kan vinna, men allra helst hade jag velat ha Sverige med. Min bojkott är numera upphävd. Snart får jag väl FIFA på mig för att jag har snott deras boll som säkert är ett skyddat varumärke. Om dom hör av sig får dom med mig att göra. Jag kommer att kräva ett rättvist kvalificeringssystem till VM så att det bästa lagen kommer med och till dom bästa lagen hör Sverige. Nu dra´r jag till spelhålan och spelar på V75.

Äntligen sommar på riktigt - färskpotatisen är här

2010-06-01T02:06:00.000-07:00

I lördags var jag på grandiost och roligt bröllop med en massa trevliga människor. Det var Josefines bror Niklas som förde sin Annika till altaret utan någon som helst kunglig hjälp och han klarade av det jättefint. På lunchen bjöds på grandios mat från havet, bland annat havsaborre, och tänka sig att det bjöds på färskpotatis vilket betyder att sommaren nu äntligen är här. Färskpotatis är efter vinterns trista och tråkigt smaklösa potatis, en av de godaste primörer man kan tänka sig. Det bjöds på en annan primör också, sparris, namnam. Champagen och goda viner tillsammans med att gästerna var så unga, glada och trevliga gör att jag känner en sådan där inneboende glädje och ro i själen. Man blir nog något föryngrad själv, faen tro´t!

Ungdomar är härliga. Med ungdomar menar jag idag dom som är upp till ca 45 år typ. En stolt pappa poserar med sin vackra dotter Josefine som höll ett jättefint tal till sin bror. Ser att jag knutit slipsen för kort, den sitter som en haklapp. Ett annat tecken på att sommaren är här är att min älskade syrén blommar. Vad som är tråkigt är att det nu är dags att skära ned den då den snart ser grotesk ut med sina långa stammar med blommor längst upp, den måste föryngras och få börja om nedifrån. Grannen blir nog nöjd när jag gör det då hon tycker att den skuggar hennes tomt.

Jag är med i Mats Olssons söndagskrönika

2010-05-27T01:12:00.000-07:00

Nästan varje söndag året runt läser jag Mats Olssons krönika som utgår från sportens värd men ändå handlar om allt möjligt och omöjligt. I söndags hittar jag mitt egna bidrag som handlar om fisar. Det var så att Mats för några veckor sedan ondgjorde sig över män som fiser i trängseln vid konserter som han ju ofta går på. Jag mailade mina reflektioner i det stinkande ämnet och se, han gillade det tydligen. Krönikan avslutas med en spalt som heter till sist där han rapsodiskt huller om buller framför sina reflektioner:

TILL SIST...
Två matcher på en vecka för Jonstorp i division 6 nordvästra Skåne A. Först en gruvlig förlust borta mot Allerum med 6- 0, där Mathias Månsson fick ställa sig i mål när målvakten Richard Jansson blev skadad, och i torsdags en ny rälig förlust, borta mot Bjuvstorp 4- 1, när Henrik Månsson gjorde Jonstorps mål.
Nästa match: det tuffa derbyt borta mot Brunnby på tisdag klockan 19.
Det är bara i superettan man kommer undan med en mohikanfrisyr som den Petru
Racu har i IFK Norrköping.

Anders Friman i Täby mejlar: "Män som fiser i trängsel vid konserter är illa, men vad tycker du om kvinnor som fiser i trängsel vid konserter? Eller gör dom inte det? Eller smygfiser dom? Stod vid delikatessdisken i Täby centrum och hade en familj, mamma, pappa och dotter i lagom höjd, framför mig. Dottern sa plötsligt högt:
- Mamma du luktar fis!- Nej, jag luktar inte fisk, svarade mamman.
- Jag sa inte fisk, mamma, jag sa fis!"

Fast i och för sig: Mjällbys Robin Cederberg spelar med hårtofs i allsvenskan.
Många är rädda för clowner, själv tycker jag Dressman-männen är obehagliga.
Däremot är Juan Robledos polisonger inte att leka med.Det bara slog mig: det var 90000 på Camp Nou när Barcelona tog hem La Liga. 90000. Och inte en enda sprang in på planen. Det är nog bara i Sverige vi uppmuntrar fyllskallar och pöbelbeteende på arenorna.
Per mejlar: "Mats, håller med om skillnaderna Stanley Cup vs VM. Vad kul att det är två lag kvar från 'The original six'. På den tiden hade varje lag tjugo spelare i sin 'roster', det fanns alltså totalt 120 NHL-spelare. Hur många finns det idag?"
Uran? Jag trodde det hette Iran.
AIK vill inte ha Miran Burgic, och i sin sista match för klubben gör Burgic förstås tre mål. Det är sånt som kallas ödets ironi.
Å andra sidan borde Iran heta Persien.
Lider med Rasmus Elm.
Ni har fram till den 29 maj på er att se en fantastisk utställning bilder av den legendariske Expressen-fotografen Jan Delden. Bilderna hänger på Studio Bergamott på Södra Agnegatan 26 på Kungsholmen i Stockholm. På torsdag kväll kan ni dessutom träffa Delden och höra honom prata om bilderna.
Matson mejlar bärlik: Diego Forlán=Michael Bolton.
Man säger att klackarna är viktiga i svensk fotboll och det bevisade René Makondele och Rasmus Jönsson när HIF gjorde 3- 0 på Hammarby TFF i cupen.
Det är inte det bästa Lynda La Plante har gjort men "Kommissarie Anna Travis", måndagar i TV4, är rätt okej.
Emir Bajrami i A-landslaget var på tiden.Floyd Landis: sent ska syndarn vakna.
Alltid härligt att se hur alla allsvenska klubbar satsar stenhårt på cupen i år igen.
Mycket roliga rapporter från Nigeria på Patrick Ekwalls blogg på fotbollskanalen.se.
Hammarbys ledning var nog de enda som inte begrep att AEG bara var ute efter
att få driva arenorna i Globen-området i Stockholm.
Med tanke på tryckfrihetsdebatten: lite konstigt att ingen tog upp terroristen Abdullah al-Qahtanis dödshot mot det danska fotbollslandslaget inför matchen Danmark- Holland i VM den 14 juni.

rydells hörna - Olssons förstemejlare

* Ballacks skada ger Tyskland fler belackare?
* Barca såg om sitt hus, Villa klar i onsdags.
* Alvén tar elvan i hampan för att bli bättre på gräs.
* Boateng räknas som orm i Tyskland nu.

Av Mats Olsson
mats.olsson@expressen.se

Publicerat 23 maj 2010 Uppdaterad 23 maj 2010

Förlåt Expressen för att jag på ett hederligt sätt har stulit ert material i form av text och bild men å andra sidan så blir det ju fler läsare för er på det här sättet tror jag.

Tornseglarspaning

2010-05-22T06:49:00.000-07:00

Dom ska bara komma idag - tornseglarna - de märkliga svalfåglarna som flyttar mellan Täby Kyrkby och Västafrika. Dom brukar visa sig den 22 maj år från år och jag har stannat hemma på altanen och sitter och spanar mot himlen för att helt plötsligt få se dem och höra deras höga kvitter när de seglar fram i ilfart, det skänker glädje. De lär sova uppe på 2 kilometers höjd i svävande tillstånd. Vore häftigt att testa det, med vingar alltså. I mitten på augusti lämnar dom oss igen, helt plötsligt är det tomt på tornseglare. Märkligt att dom är så punktliga men dom betyder sommar för mig.

Till Bosses minne

2010-05-17T05:41:00.000-07:00

Bosse som blev 58, låt oss kalla honom så, och jag träffades för första gången i januari. Bosse var uppsagd från sitt jobb som han har haft i 28 år, inte för att han hade gjort ett dåligt jobb, arbetsuppgifterna har försvunnit och flyttat till annan ort. Han har jobbat med disk och rengöring och har varit en lojal och plikttrogen medarbetare. Jag förstod i vårt första och enda möte att Bosse var speciell på många sätt. Han var definitivt inte social, ville inte ha någon ögonkontakt, pratade kortfattat och med låg röst. Men där lyste igenom en fin humor, en glimt och jättemycket kunskap. Han lär ha tillbringat några timmar på biblioteket varje dag där han läst tidningar i mängder. Han levde ensam, hade gjort lumpen en gång i tiden i flottan. Han lär ha varit en hejare på att satsa rätt på börsen och satt på en förmögenhet tror man, några vet nog. Han hade några som han stod nära på jobbet och de fick kanske veta. Han hoppades på att hitta ett nytt jobb för att pensionera sig vid 61. Själv var jag orolig för att han skulle få det svårt att fixa ett nytt jobb utan hjälp och Bosse höll sig undan och undvek den bistra verkligheten som jobbsökeri innebär i den bistra och lite absurda tillvaron. Jag försökte med hjälp av arbetskamrater och fack få honom att komma på besök, han hade ingen mobil eller epostadress som de flesta andra. När jag kom till jobbet idag fick jag reda på att Bosse är död. Han kom inte till jobbet i förra veckan. Chefen och en annan medarbetare åkte hem till honom och fann honom i hans säng. Han levde ensam, han dog ensam, han var rädd att ingen ville ha honom, det hann han förklara för mig då vi träffades.

Hur tänker de gröna????

2010-05-17T02:06:00.000-07:00

Partikongress, buller o bång, jubel och aplåder. Jag ifrågasätter inte Miljöpartiets grundidé, den är alldeles utmärkt, men jag undrar lite över partiets strategi. Under kongressen kördes partistyrelsen med de båda språkrören Wetterstrand och Eriksson över i flera frågor. Bland annat röstade kongressen för 35 timmars arbetsvecka vilket Maria Wetterstrand inte tror är möjligt under den kommande mandatperioden. Alltså är min fråga, vilken politik de gröna går till val på, är det kongressens eller Wetterstrands? Maria Wetterstrand och Peter Eriksson kan inte väljas om som språkrör och kommer om de kommer i regeringsställning att ersättas av nya språkrör under den mandatperioden. Hur kommer de nya språkrörens profilering påverka politik och mandat? Ja frågorna är många och jag undrar också ifall det finns någon som har ekonomiutbildning inom de gröna? det verkar ibland som de tror att pengar växer på trä´n, något de kanske kan fixa med sin politik.

Ännu ett vårtecken, om friheten och till min dotter

2010-05-11T07:18:00.000-07:00

Jag har begivit mig till Angarnsjöängarna i Vallentuna kommun. En riktig fågelsjö med en massa arter som för ett j-a liv men som också gör allt för att äta upp varandra. Idag var det rätt lugnt. Naturens barnkammare har inte hunnit vakna till liv än och jakten verkar inskränka sig till några kärrhökar och en tornfalk. En himla massa gäss fanns där också, det du Elisabeth. Nu är det så att jag inte på något sätt är någon slags fågelskådare, jag tycker om att uppleva fågellivet. Jag har en massa kryss men ändå inga, har inte en aning om hur många arter jag fått se i livet. På grund av mina Floridaresor genom åren så har jag nog en ansenlig skara i min okända fågelbok. Även om jag sällan får se några rariteter så blir jag ändå uppfylld och betagen av naturens storhet och skönhet. Vem har hittat på allt det här? Det är så komplicerat så att det går inte att hitta på? Finns det en Gud? Ja frågorna är många och jag känner mig fri och befriad och börjar tänka på mitt efternamn. Tänk att ha fått ynnesten att bära namnet Friman, en fri man, A Free Man. Började tänka på om det har betytt något för mig i livet och jag kommer fram till att det har betytt mer än jag tror. Vill tillägga att x-Margareta och älskade dottern Josefine har bägge sagt att de ska behålla det namnet för att de tycker så mycket om det. Jag vill vara fri, fri som fågeln, inte bunden av avtal och kontrakt, jag jobbar gärna och gärna hårt och mycket, men det ska vara av min egen fria vilja. Ingen ska komma till mig och säga vad jag ska göra vare sig det gäller arbete eller privatliv. Jag mår pest och pina då människor försöker styra och ställa i min tillvaro. Hade en hemsk dröm i natt där jag var jäteovän med mina syskon och föräldrar för att de tycket att allt jag ville var fel. Alla var emot mig, alla var arga på mig, men jag gav mig inte, jag försökte förklara, jag blev missförstådd, jag var inte värd någonting. Jag vill säga att jag har ett fint förhållande med mina syskon och min mamma, vi bryr oss och har det fint när vi träffas idag. Denna dröm handlar nog om det som format mig en gång då det begav sig. Drömmen återkommer då och då. En god vän sade en gång, Anders du är ju slav under dina frihetsideal, och det är väl sant kanske, men det känns inte så. Ändå vet jag att jag är motsägelsefull mot mig själv. Under ett besök hos terapeuten under en tyngre period, det gällde min relation till Josefine i samband med skiljsmässan för drygt tio år sedan, föreslog terapeuten att jag skulle föreslå Josefine en väg att gå, jag sade tvärsäkert NEJ! Varför? Hon skulle aldrig gå med på något som hon inte vill, svarade jag. Skulle du det? kom frågan som ett brev på posten. Jag fick en riktig tankeställare som jag haft nytta av, jag har lärt mig av Josefine. Jag träffade 1978 en gammal gråhårig, tandlös, munspelande men mycket vis zigenare(det hette så då, idag säger man rom) i en park i Athén när jag var ute på en av mina många ensamresor (man är friare så). Han var mycket pratsam och kom någonstans inifrån dåvarande Sovjetunionen. En sak han rådde mig, ett råd som jag följt nästan helt, det var att han rådde mig att inte ansluta mig till några organisationer för då är du inte fri längre, your destiny is to live your own life but it doesn´t mean you have to live alone, but remember live your life and not anybody else´s. Jag vill klara mig själv, jag vill försörja mig själv, jag kommer aldrig att gå med i någon a-kassa, jag vill aldrig behöva vända mig till försäkringskassan även om jag har rätt till det och kanske kommer att behöva det. Jag vill bestämma själv och det är väl min svaghet och styrka på samma gång. Jag vill inte be någon om någonting och det kan mycket väl vara en svaghet, men jag vill inte. Man kan säga att jag är principfast fyrkantig fast på ett runt sätt Jag är 61 år och hittills har jag hankat mig fram med varierande framgång. Jovisst jag jobbar och jag gör upp avtal om att utföra uppdrag åt uppdragsgivare och visst, det känns lite ofritt ibland, för då blir det ju ett måste, men jag har gått in i det frivilligt. Det är skitroligt att ro hem ett uppdrag, man blir glad, men visst faen nu måste jag jobba också. Gudarna ska veta att jag mår dåligt när deklarationstiden närmar sig. Inte för att det är svårt, inte för att jag inte kan, inte för någonting annat än att det är någon annan som har bestämt att jag MÅSTE göra det. Allra sämst mådde jag under den perioden där den självgode och pompöse Göran Persson var statsminister och styrde och ställde över våra liv. Innerst inne vill jag inte att några inkompetenta politiker ska fatta inkompetenta beslut över mitt huvud och liv, men samtidig måste man beundra att det finns människor som tar den rollen och ansvaret, för deras liv är nog rena måste-nästet. När man är kung kan man inte göra som man vill sa Lejonkungens pappa, man måste göra mer än man vill. När folk frågar mig om jag är gift så brukar jag skoja och betona att jag heter Friman. Det gör Josefine också, heter Friman alltså, det har hon visat så här långt även om hon råkar vara sambo. Hon kommer att förvalta sitt fina efternamn väl, det är jag övertygad om.

Ett sant vårtecken

2010-05-01T03:08:00.000-07:00

Nu rustas kära vattenhålet Röda Näsan. Snart kommer det glada Happy-hour gänget att glädja grannskapet med sitt sorl. Sköna maj välkommen till vår bygd igen. Har under de senaste dagarna förundrats över sossarnas indignation över Odells numera bevingade ord "Tobleronepolitik". Tycker själv att det är en alldeles utmärkt metafor. Nu har Moooooona också lovat att pensionärernas skattegap ska halveras. Halveras? Sa´hon inte för en tid sedan att pensionärerna ska ha samma villkor? Tänk ifall Yvonne Ruwaida som åkte taxi för 200 000 kr enligt Tobleronepolitikens principer får ett finger med i den ekonomiska politiken. Gud bevare mig. Detta var mitt första maj tal.

Är det någon som begriper var hon håller handen på denna reklambild?

2010-04-27T11:09:00.000-07:00

Vårprimörer i olika former

2010-04-27T10:55:00.001-07:00

Ja så har då det otroliga inträffat. Redan den 27 april har björken fått musöron trots den smällkalla vintern. På så sätt är naturen underbar. Den klarar sig så bra även om det är kallt. Till vårens delikatesser hör alltid Margaretas underbara nässelsoppa. En vårprimör som smakar bättre än det bästa av det bästa. När jag ser Elisabeths bilder från Mallorca blir jag grönt avundsjuk, lika grön som den underbara soppan. Om någon tror att björken lutar eller att jag är full så är det fel, det är mobilkameran som lutar.

Vårblandat

2010-04-20T02:57:00.000-07:00

Vår och vårkänslor, vad betyder det att ha vårkänslor? Ja det är ju en dum fråga som kan besvaras hur som helst. Vårkänslor kan ju upplevas hur som helst också. Att se blåsippor är som en ritual, man vet var dom växer och man kan ta sig dit ungefär vid rätt tid på året. Trots den ihärdiga vintern så verkar naturen ändå hålla tidtabellen något så när. För varje år som går blir våren viktigare och viktigare. Dena andas framtid och hopp. Har i helgen gått lös på trädgården som inte är så stor och eftersom jag inhandlat en ny leksak så gick arbetet extra snabbt. Svär varje år över den person som planterat den mycket taggiga häcken, någon slags hagtorn, som egentligen står på grannens tomt men förorsakar mig en massa besvär och ilskna stick som lätt blir till inflammerade sår. Grannen berättar att min vackra syrén skuggar hennes gräsmatta, hon gjorde det redan förra året och då sa jag att jag skulle beskära den efter blomningen, man ska göra så med syréner, men så föll det hela bort. I år påpekade hon detta igen och jag tog bort några toppar, hon vill att jag ska ta ner den ännu mer, men jag har nu kollat att skuggan inte alls når in dit hon säger. Vi får väl titta på det tillsammans så småninom. Vilket är viktigast? att ha grannfrid eller en fin syrén? En kombination är väl bäst. Irriterar mig liksom Elisabeth på de hotell som höjer priserna på hotellrum för strandsatta resenärer i vulkanaskans kris, oetisk girighet. Nu är det slut på gnället. Våren för ju med sig ljus och glädje också. Människor blir så trevliga och glada. Att gå och handla blir rena nöjespromenaden med många stopp och små diskussioner med än den ena och än den andra. Folk blir så flirtiga och jag tycker att jag får den ena inviten efter den andra, men det kanske bara är inbillning. Men ok då får det vara en inbillning, det är iallafall en inbillning som jag mår bra av och det är ju roligt.

Etik på nätet - poppis?

2010-04-09T02:54:00.001-07:00

Redan som liten pojk - har faktiskt varit en sådan, även om det är svårt att tro idag, så fick jag lära mig att vara artig och visa uppmärksamhet mot min omgivning. Om man fick något, en present på sin födelsedag, så tackade man för den dels när man fick den men också gärna i brev- eller kortform. Man skulla ringa eller skriva och tacka för senast, helst inom 8 dagar. Om någon ringer så brukar man ju svar i telefon eller mobil. Och för det mesta brukar man ju öppna sin dörr då någon ringer på, utom när det är kronofogden förståss(stavar förståss med 2 s då det låter bättre). Kronofogden var på besök i radhuslängan häromda´n, råkade se det på det dokument han hade där han satt i bilen och försökte ringa upp grannen som inte var hemma(förståss). Kronofogdens hantlangare såg förresten ut som en Bandido utan skinnväst, läskigt. Man skulle titta folk i ögonen när man hälsade på dem, ta av sig mössan och kanske bocka eller nicka lite, flickorna skulle niga. Det hör till vanligt hyfs att tacka, svara osv men på något sätt verkar detta hyfs minska avsevärt när man kommunicerar på nätet eller sms:ar. Ja i skolan också förståss, där har respekt och uppmärksamhet upphört att existera, men det var inte det de handlade om nu. Har en hel del gamla goa´vänner i förskingringen som jag vet att jag inte har något otalt med och som jag vet att jag tycker om och som jag tror tycker om mig som ibland skickar iväg en hälsning eller tanke till mig via mail eller sms och min inställning är att jag alltid svarar. Det har jag visserligen lärt mig men jag tycker också att det känns så bra att bekräfta att jag tagit emot det, allt är ok, ofta med en liten hälsning! Jag har under senare året initierat små lustigheter, skickat mail, tankar, omtankar, frågat allt ok? ut i cyberrymden och det förblir ofta tyst. Ska det vara så? Skiter folk i vad jag skriver? eller signalerar eller är det så att jag, hemska tanke, inte är så populär innerst inne? Jag brukar ibland eposta till journalister och krönikörer då deras skrivande engagerar och provocerar och huvuddelen av dom svarar faktiskt. Den store Ulf Nilsson, Pamela Andersson (inte hon i Baywatch) Göran Greider som svarar artigt varje gång även om jag som jag alltid gör tycker tvärtom, en gång även Mats Olsson och Marcus Birro men inte längre, dom får nog för många mail nu. Man blir så himla glad när man får ett personligt svar och synpunkter på sina synpunkter. Just nu förstår jag hur viktigt det är att man är "artig" på det sätt som mina föräldrar lärde mig att var och då framförallt för att det betyder så mycket för den man är artig emot. När jag är artig är jag inte det för att man ska vara det, utan för att det är roligt att göra andra glada. Det vet jag själv. Det händer att jag ibland skickar en slant till syskon- och kompisbarn och det är roligt att de ringer, skriver, sms:ar och tackar, vilket ju idag är så lätt, man behöver inte köpa dyra kort och frimärken och ha omaket att behöva gå till brevlådan. Om de inte gör det så upphör givmildheten från min sida. Ibland kan jag vara en riktig skitstövel och det är också roligt. Att jag inte har varit artig mot vissa på fb beror på att dom skickar lustiga hälsningar, blommor, kramar och om man klickar på att man accepterar och bekräftar kommer det en varningsskylt om att man automatiskt lämnar ut sina vänners information, och det vill jag ju inte göra, jag vill hålla på mina vänner integritet. Ni kära vänner som alltid svarar och kommunicerar, ni vet vilka ni är, ni behöver inte känna er träffade, jag älskar er. Ha en fin helg på alla de sätt, det tänker jag ha. Ni andra ska ta er i kragen, ni betyder mer än ni tror!

Blandad kompott i Påsk

2010-04-06T02:02:00.001-07:00

Det har varit en påsk med verkligen blandad kompott vad gäller i stort sett allting. Den inleddes med ett strålande väder och när jag gick förbi blomsterflickornas affär i Kyrkbyn höll den vackra mamman i butiken på med att stänga och frågade ifall jag ville ha tulipaner, hon gav mig 20 bara sisådär och önskade Glad Påsk. Jag gjorde ett tamt försök att vilja betala men detta avvärjde hon mycket vänligt och bestämt. Jag har i helgen också funderat på mycket på det stora frågorna i världen och i vårt samhälle. Läste en krönika av förnämlige numera juridiska krönikören i Expressen, Britta Svensson. Hon skriver om mordet på en 78-årig kvinna på parkeringsplatsen i Landskrona, hon skriver om invandring, tystnad och mycket annat, och jag läser, tänker och undrar och till slut skriver jag till henne om mina funderingar men blir inte klokare för det. Frågan hänger kvar, vad kan vi göra? vad har vi inte gjort? Har också tänkt invandring och har ju både i jobbet och i den närmaste vänkretsen invandrade vänner i första, andra och tredje generatione och de är hedervärda människor. Har tänkt rohypnol, andra droger och utanförskap. Likt Britta Svensson har jag tänkt på den där usla fegheten att smita, att gömma sig, att inte stå upp för sina handlingar och sig själv. Så tänker jag nästan alltid när polisen anklagas i media för att de följt en biltjuv som kör ihjäl sig. Den som begår ett brott har alltid ett val och är delaktig i konsekvenserna. Det verkar också som att de misstänktes juridiska biträden uppmanar sina klienter till tystnad, att absolut inte nämna sanningen, att inte minnas. Att erkänna sin handling och stå för sin handling ingår inte i rättvisans sanning idag, jag ställer mig mycket undrande till detta. En sak som jag är helt övertygad om är att det så kallade videovåldet och dataspelen där man slåss och tar livet av varandra har en avgörande betydelse för många unga män. För en del av dem är karatesparkar och att nita någon, skjuta eller sticka ner någon ett normalt sätt att umgås på. Det har man lärt sig framför tv- och datorskärmen och vi, deras föräldrar, bär ansvaret. Många människor bär också på en lagrad och frustrerande ilska som de inte gett utlopp för och ett finger i trafiken idag kan ju betyda att man förlorar livet. Det tar lång tid att bromsa och ändra kurs för en oljetanker och den tanker som vi färdas på är ännu mer svårmanövrerad. Hann ju diskutera lite kring detta med Josefine som just nu läser processrätt, under den riktiga höjdpunkten under påsken som var påskmiddagen hos Josefine och hennes Patrik. Hon hade fixat till en riktig trerättersmåltid, hur gott som helst, Tutis satt i fönstret och spanade ut genom fönstret med fågel och sork i blick. Vaknade upp på annandagen och upptäckte till min fasa att ett nytt snötäcke hade lagt sig över min lilla sunkiga gräsmatta. Vårstädning stundar. I det tråkiga vädret fastnade jag oplanerat framför tv:n och filmen Pearl Harbor. Ja, jag fastnade verkligen. Nu är det här ju en riktig Hollywoodsnyftare men ändå. Bakgrundshistorien är vår historia. Dessa vansinnigt modiga män som kliver upp i sina små, små flygmaskiner och tar upp kampen mot fienden på liv och död. Krig är inte bra men kräver modiga människor, både män och kvinnor. Undrar ifall jag skulle kunna vara så modig? nej jag tror inte det. Job har jobbat i helgen under de vackra soliga dagarna och var lite sur när det snöade på hans lediga dag. Nu går färden till Mora och vi får väl se vilka vårtecken som dyker upp på vägen. Hörde just på nyheterna att bensipriset höjs med ytterligare 10 öre.

Glad Påsk

2010-04-03T01:20:00.001-07:00

Nyheter de senaste dygnet som talar för sig själv!

2010-04-01T04:13:00.000-07:00

Ska halshuggas för spådom i TV

En libanesisk TV-man ska halshuggas i
Saudiarabien efter att ha dömts till
döden för att ha "utövat trolldom".

Brottet begicks när mannen gav
spådomar och lämnade råd i en TV-show
i hemlandet Libanon.

När han senare reste till Saudiarabien
greps han och ställdes inför rätta.
Saudisk rätt har ingen tydlig
definition av "trolldom" men astrologi
anses strida mot landets tolkning
av islam.

Den 33-åriga modellen Kartika Sari Dewi Shukarno dömdes i augusti förra året till sex piskrapp och böter. Hennes brott var att hon druckit öl på en nattklubb. Hon är muslim och dömdes av en islamisk shariadomstol; öldrickande är inte förbjudet i Malaysia för icke-muslimer.

Hon har nu senare benådats till att utföra samhällstjänst!

Påskägg

2010-03-30T01:54:00.000-07:00

Åsså ringde Josefine i mobilen när jag var på väg från jobb i Uppsala. Hon undrade var jag var, hon hade något hon och Patrik ville visa. Hjälp! Jag är hemma om 15 minuter sa jag och när jag kom fram stod där en flådig knallröd Audi på parkeringsplan. Den var inte ny, men den var fin och har 200 hkr, den vill jag låna någon gång, vilket påskägg.

Travvinst mm

2010-03-30T01:24:00.000-07:00

Nä, jag var inte den som vann drömvinsten på 214.000.000 i helgen men i förra veckan vann jag iallafall 3.350 på travet. Gav mig glad i hågen ut och shoppade och nu är pengarna slut. Våren är i antågande och det kommer nya tecken varje dag. Mycket folk på Östermalmstorg i solen, en nytvättad bil vad kan man mer begära. Nu hägrar en lång förhoppningsvis härlig och något solig påskhelg. Oj nu spelar man Bob Dylan på radio, he´s great! Första gången jag hörde något av honom var i England 1965 när the Byrds Mr Tambourine man ständigt spelades, bara 45 år sedan.

Det är också roligt att käbblet inför valet har kommit igång. Jag njuter när Reinfeldt och Moooooona råkar i luven på varandra. Jag är övertygad om att valet kommer att utfalla på ett mycket bra sätt och att jag på så sätt kommer att få mindre arbete och mer fritid.
Har just läst att en över 70-årig kvinna har blivit allvarligt hjärnskadad då hon blev nitad av en man i 20-30 årsåldern vid ett parkeringsbråk i Landskrona. Hon försvarade sin 80-årigen man som hade tutat på den unge mannen som fegt smet iväg i en röd liten japanare. Vilken tåga det är i den svenske ungdomen, ge sig på två pensionärer, vilket mod, smita iväg, vad rakryggat, ja nästan lika rakryggad som den hemska pöbeln i Bjästa. Vart bär det iväg med Sverige?

Några bilder säger mer än några tusen ord

2010-03-16T01:15:00.001-07:00

På toppen i Täby

2010-03-09T02:12:00.001-08:00

I söndags så åkte vi till Hagbytippen i soliga Täby, Job och jag. Jag hade hjälpt honom att byta ett gammalt bilbatteri vilket inte var så lätt som jag trodde. På Mekonomen bad de om registreringsnumret och lyfte fram ett sprillans nytt batteri. Är det säkert att det är rätt sort frågade jag. Javisst svarade killen, helt säkert. OK sa´ jag! Hittade bilen på IKEA-parkeringen i Barkarby och började gå lös på den. Men inte hade jag fått rätt batteri, det var fel, trots datakollen och allt. Som tur var finns det ett Mekonomen i Barkarby också och där var man oerhört serviceminded och fixade fram rätt batteri och hylsnyckel som passade till jobbet och efter lite strul, tappade bland annat en mutter ner i det mörka motorrummet, men till slut löste det sig och allt var fixat. Alltså till Hagbytippen med det gamla batteriet. Vi passade på att ta en promenad upp till toppen av Täbys högsta punkt, nästan. Nämligen den gamla tippen som nu är ombyggd till en miljövänlig ekonanläggning med lakvatten och allt. Därifrån ser man två andra högsta punkter. Nämligen Ullnabacken, en slalombacke byggd på en soptipp och tittar man söderut mot Sollentuna så ser man Väsjöbacken, också byggd på en soptipp. Men fint är det, eller hur? Och tack Mekonomen i Barkarby, verkligen servicekänsla!

First Class Hotel

2010-03-04T09:42:00.000-08:00

En sådan här fin termometer hittade jag utanför mitt fönster på "First Class Hotel" i Mora. Här kanske man inte vill veta hur kallt det är. Ingen papperskorg finns heller på rummet så jag slängde gamla tidningar på golvet för att de skulle tas bort, men signalen uppfattades inte, de låg kvar när jag kom tillbaka. Fjärrkontrollen till TV:n fungerar inte heller så bra, men jag orkar inte klaga, det finns ju inte så många kanaler att välja bland. Tur att jag har med mig min bok och min lilla mobilradio. Men å andra sidan, det är ju inte så dyrt!

Far är i Mora och mor är i fara

2010-03-02T10:07:00.001-08:00

Dagen började riktigt lovande. Infann mig hos tandhygienisten Desirée kl 8. Bra att ha den första tiden på morgonen, då behöver man inte vänta på någon som tar längre tid än beräknat. Jag fick mycket beröm, tänderna sitter fast ordentligt och några fickor har jag knappast. Mellanrumsborstarna har gett resultat. Har faktiskt lärt mig att slappna av hos tandläkaren, idag nästan somnade jag och tänkte på trevliga saker.

Sen bar det av mot Mora.

Nej, jag ska inte köra vasaloppet även om det skulle behövas, jag ska jobba där i tre dar med trevlige Benny, det ska bli roligt men lite jobbigt med tror jag. Resan gick igenom ett otroligt vackert vintersverige, karetan går som ett spjut än så länge och en del isvallar på vägarna men det gick bra. En bil med många hästar under huven men med en åsna vid ratten kom snabbt upp bakom mig och när han gick ut fick han ett kraftigt kast och krängde två gånger. Då saktade jag in och släppte förbi fanskapet och gav ett finger åt åsnan. När jag kom över krönet vid Rättvik från Falunhållet och hade Siljan i gnistrande vinterskrud framför/nedanför mig bestämde jag mig för att det här är nog Sveriges vackraste utsikt.

Väl framme på Kung Göstas Hotell (renoverat Scandic-stuk) bestämde jag mig för att ta en promenad till byn, jag har aldrig varit i Mora förut. Det är öppet spår och jag mötte en massa människor med röda kinder och snor i näsan. Jag fick beträda det berömda upploppet, ett upplopp som många misslyckats att få uppleva. Sedan gick jag till ATG-ombudet för att spela 50 kr på kvällens v65 och lämnade fram en 500-ing och fick 50 tillbacka av tantan som verkade/låtsades vara vimsig eller hade hon fått i sig en eller annan tuting.

Jag frågade vad man kunde få inta den bästa köttbiten i "sta´n" och fick reda på att det var en krog som heter Vi på hörnet. Hon hade rätt! Det blev en renfilé med kantarellsås och lingon. Endast det bästa är gått nog. Det verkar som Kung Gösta har behållit inventarier från Scandic-tiden. Esso motorhotell hette det en gång i tiden.

Här är våren

2010-02-27T04:37:00.000-08:00

Tänk att dessa små blommor har vuxit under snön. Jag som lovade Greta att hon skulle få uppleva det här men det fick hon inte. Kramis på dig i din himmel.

Drömmar

2010-02-26T05:03:00.000-08:00

En bild säger mer än tusen ord sägs det. Undrar om den säger mer än 1001 ord. Budskapet är väl rätt klart. Jag har stulit den från Expressen så jag hoppas att dom är snälla om dom kommer på mig i mitt oskyldiga amatörbloggande i dessa upphovsrätts debatttider. Idag har 2 st av mina adepter glatt meddelat att dom har fått erbjudande om ny anställning. Alltid skönt att avsluta veckan med sådana besked. Det går om man ger sig den på det, så det så. Nu ska jag mata fåglarna och sedan ska jag slira iväg och inhandla till fredagsmiddag. Ska köpa något som passar till ett gott rödvin. Det är jag värd.

Trista gamla klasskamrater.....

2010-02-22T02:10:00.001-08:00

..... som inte är med på fb. Jag gick mina första 6 år i en klass B på fina Östermalm i Stockholm. Det var en pojkklass ca 30 st östermalmsslynglar, söner till relativt välbeställda föräldrar. En eller annan kom lite långväga ifrån, tex från Älvsjö vill jag minnas. Vi hade en rätt bra gemenskap, hade både fotbolls- och ishockeylag som spelade i sanktan. Själv var jag hockeymålvakt om än ej i Lundqvist klass. En del av oss var och är väl fortfarande rätt så begåvade och några har verkligen lyckats och nått vad man kan kalla topp-positioner i näringslivet och den offentliga sektorn Några läkare och advokater blev det också. I vissa fall är man rätt så förvånad men visst finns det folk med dolda talanger. För något år sedan blev jag inbjuden att deltaga på facebook och tycker väl att det har varit en rätt intressant och ibland rolig verksamhet. Har ju också under tiden letat efter gamla bekanta och då naturligtvis efter kamrater från 6 B. Jag har lyckats att hitta en, med en överraskande rolig profilbild för att vara han, förutom mig. Rätt så många av mina nuvarande vänner och bekanta är med men 6 B var tydligen ingen bra rekryteringsbas för facebook. Undrar ju varför det är så, är jag bara barnslig eller är dom trista och tråkiga och har slutat att leka?

Global warming?

2010-02-20T08:28:00.000-08:00

Nu får det vara nog!

Vad är en vinnarskalle

2010-02-17T03:36:00.000-08:00

När jag gick till sängs igår, trött på allt idrottande i tv, vill alltid ha lite lugn och ro innan jag somnar, lyssnade jag på ett intressant program på radion som handlade om vinnarskallar. Om vad det betyder, ger uttryck för och vad som kan ligga bakom. Själv har jag aldrig varit en vinnarskalle, även om jag vunnit en hel del golftävlingar på den tiden det begav sig. Min målsättning på golfbanan var att mitt spel skulle fungera så bra som möjligt, svingen skulle ha timing, klubban skulle träffa bollen mitt i köttet, glädjen att se bollen flyga spikrakt i mitten av fairway för att landa över 220 meter bort, det var min payback. Om jag sedan slog mina motspelare var mindre viktigt. Däremot kunde jag bli väldigt besviken om jag spelade dåligt, det var tråkigt, förödmjukande och smärtsamt. Klart att det var skitkul att stå och ta emot applåderna i klubbhuset när man hade vunnit, men att stoltsera med en bra och välspelad score var ändå det viktigaste. Jag känner en del människor som mer eller mindre givit upp sporten för att de inte blev bäst, även om de spelade bättre än jag. Jag tror att vinnarskallssyndromet kan bero på behovet av bekräftelse av omvärlden, överlevnadsinstinkt och brist på sjävkänsla(obs ej att förväxlas med självförtroende) och inre trygghet. Varför är det annars så viktigt att sätta andra människor på plats att få dem att förlora. Liksom jag duger inte som jag är. Många vinnarskallar är också omöjliga att umgås med när de förlorat. Sensmoral: vinnarskallen vill i sin målsättning skapa förlorare, är det bra? Blir alltid lite orolig när människor jag träffar säger att de som egenskap har tävlingsinstinkt, jag är tävlingsmänniska säger de. Betyder det att de vill vinna över mig i jobbet eller livet, att de vill vara bättre? Att jag ska förlora och vara sämre?

Mitt lilla face(book) och jag

2010-02-12T03:04:00.000-08:00

Ja - så ägnar jag en stund åt att göra det som numera enligt media är arbetsgivarnas stora fasa. Jag bloggar och ägnar mig åt facebook som än en gång har bytt skepnad och som vanligt ställer till med problem. Undrar vilka dom är där bakom scenen på facebook? Hörde på radion häromdagen en kvinnlig företagsledare som sade att om hennes medarbetare hade tid med att blogga på facebook så hade de inte tillräckligt med arbetsuppgifter och hon fick väl skicka hem några. Också ett mycket kallt och cyniskt resonemang. För att utföra sitt arbete behöver man privat tid så det var en korkad arbetsgivare och faktiskt också en korkad kvinnlig sådan. Tur att jag är min egen arbetsgivare så att jag bara kan sparka mig själv, har faktiskt funderat på det. Har haft några sköna och omtumlande dagar. En gång i tiden tyckte jag att födelsdagar inte var något att fira och det tyckte jag inte i år heller - åtminstone inte i förväg. Men så när väl dagen inträffade så började sms:en trilla in, mobilen ringde och ett samtal var från kära dottern Josefine 21 som gratulerade glatt men sedan liksom inte ville avsluta samtalet och stillsamt undrade vad jag skulle gör på kvällen, och när jag berättade att jag inte hade planerat något, 61 är ju inget att fira tyckte jag, så drog hon ut på det och till slut bestämde jag mig för att bjuda in henne och hennes pojkvän Patrik på födelsedagsmiddag och det tackade hon ja till. Åkte förbi fina köttaffären från jobbet för att inhandla det bästa och och när jag kom hem såg jag att fasta telefonen också fått påringningar. I brevlådan låg två gratulationskort och på mailen fick jag påhälsning av gamla kollegor och bekanta. Även på facebook fick jag gratulationer av människor till och med av en som jag aldrig har träffat. Middagen med Jossis och Patrik blev också ett fint möte, nära och resonerande, hon har blivit så klok och laidback och man får verkligen skärpa sig för att inte kasta ur sig oövertänkta tankar. Dom hade med sig ett fång med fina tulipaner och ett italienskt mycket gott och fint rödvin, en Valpoliciella, inte en sådan där som kostade 5 kronor i slutet på 60-talet, nä det här var ett riktigt kvalitetsvin. När dom gav sig iväg i vintermörkret så hade jag en sådan fin känsla inombords. Bland telefonsamtalen jag fick kan jag nämna två kusiner, Klas och Gilla, Josefines mamma, min egen mamma Marianne och hennes tvillingsyster moster Eva. Mina 3 syskon, Bettan, Gunnar och Ann-Marie förstås. Min käre gamle Mats skickade sms. Robban, Hans och Christina skickade vykort och dom ringde också under middagen och sjöng "ja må han leva", kul, barndomsvännen Claes och "gamla" sekreteraren Mia skickade mail och Job skickade sms från Thailand. Sonja (som jag aldrig har träffat vad jag vet) och Jason i Florida som jag bara träffat i en timme på en sunkig bar däröver hörde av sig via facebook. På jobbet fick jag en grattiskram. Josefines syster Helena grattade via facebook. Nästa år ska jag fanimej ställa till med lite mer kalas, man blir så varm inombords av lite uppmärksamhet. STORT TACK ALLA! Jag hoppas att jag inte har glömt någon.

Sara Palin

2010-02-07T06:04:00.000-08:00

“I am a big supporter of this movement,” she said. “America is ready for another revolution.” sa Sara Palin vid US tea-party. och jag som trodde att man hade allmänna presidentval i USA!

Mot ljusare tider i flera bemärkelser

2010-02-06T02:14:00.000-08:00

Nu äntligen ser man ljuset. Gick hem från jobbet och passerade Sergels torg mellan 3 och 4 på eftermiddagen och då var det så här ljust och fint. Kändes härligt, fredag är det ju också vilket ju inte gör saken sämre. Börjar bli mildare också så folk hade inte så bråttom som man brukar. Det verkar ljusna också i det politiska läget. Folkopinionen verkar ha tagit sitt förnuft tillfånga och gapet minskar. Sossarna bör nu lära sig att det inte lönar sig att gnälla som dom gör på allt och alla och dessutom gjorde dom inget själva 2004 och 2005 då arbetslösheten ökade. Inte gjorde de något åt pensionärernas situation eller åt sjukvårdsköerna då heller då de satt vid makten. Men nu har de natulirligtvis en massa fagra löften som de ska betala med vadå? Det skapar dessutom ett dåligt samhällsklimat med sitt gnällande vilket ju är ett av våra största samhällsproblem just nu. På 80-talet tog Janne SAS Carlzon initiativet att skicka sin personal på charmkurser och det är något som sossarna borde fundera på. När man söker jobb - för det gör dom ju - så skall man väl förmedla en positiv attityd : De borde kanske läsa och begrunda Shakespears Köpmannen i Venedig där Lorenzo säger följande: Den man som ej inom sig har musik och icke rörs av sköna toners endräkt är böjd för svek bedrägeri och rov. Hans andes verksamhet är stum som natten och hans begär är svarta som en avgrund, tro ingen sådan man men hör musiken! För att skapa lite större trygghet i min egen tillvaro så stöttade jag upp garagets tak med ytterligare en stötta då det hade börjat bukta inåt märkbart mycket på grund av snötyngden. När det var gjort, fick jag ett telefonsamtal från dottern Josefine som berättade att hon klarat tentan i straffrätt och efter det samtalet hörde jag hur talgoxen sjöng. Som sagt nu börjas det.

Täby Kyrka

2010-01-31T07:43:00.000-08:00

I den här gamla fina kyrkan som byggdes på 1100 talet och vars altarskåp och takmålningar av Albertus Pictor är från 1400 talet är det tänkt att mormor Greta ska begravas den 19 februari. Kan väl inte finnas något finare ställe att ta ett sista avsked av en sådan stor liten fin kvinna. Kram Greta!

Nu får väl det ändå vara nog!

2010-01-30T06:13:00.000-08:00

Är det det här som kallas för den globala uppvärmningen. Vad ska man tro. Hoppas att jag slutar att prata väder. snart.

Till stora staden Stockholm

2010-01-29T05:17:00.001-08:00

Idag bröt jag mot mina principer och tog bilen in till sta´n och jobb. Trotsade trängselskatter och höga parkeringsavgifter i det stora parkeringsgaraget invid NK. Jag tvekar ofta att åka in till sta´n men när jag väl är där så rycks jag på ett positivt sätt med i storstadspulsen. Man får så mycket input. Det talas så många språk. Efter utfört arbete besökte jag NK och köpte 6 par nya strumpor i glada färger och två par boxershorts. Man måste förnya sig ibland. Herravdelningarna på NK är verkligen lite extra. Man går omkring och ögonshoppar och drömmer. I år blir det inte någon ny italienare jag får nöja med den fina jag har.

Nu är det allvar

2010-01-28T05:38:00.000-08:00

I vanliga fall har jag blivit immun eller vaccinerad mot övergrepp och våldshandlingar i omvärlden. Om jag skulle reagera på allt som händer så finns det ingen tid till annat liksom. Men när jag i morse nåddes av nyheten att man har hängt två Iranier bland annat en 19-årig man dömda för "gudsfientlighet" då de deltagit i kravallerna i samband med presidentvalet förra året, ja då beslutade jag mig för att skicka följande insändare till Expressen idag. Tycker att Sverige och EU är så flata i sin relation till dessa övergrepp. Får väl se ifall den Iranska regimen utdömer en fatwa över mig om den kommer in, jag har för vana att signera mina insändare med mitt namn.

Insändaren lyder:

I Iran hängdes nyligen 2 personer dömda för "Gudsfientlighet"! De sägs ha deltagit i de regimkritiska kravallerna i samband med förra årets presidentval. På vilket sätt är det gudsfientligt? Vem är egentligen gudsfientlig? Nu är det dags att Sveriges regering förklarar den Iranska ambassadören för persona non grata och dessutom bör i första hand EU men också resten av den demokratiska världen ta avstånd från och förklara president Ahmadinejad för icke önskvärd. På bilden som är tagen för några år sedan hängs två tonåringar för påstådd homosexualitet. Hur kan en regim tillåtas bete sig så här mot sina medborgare?
Anders Friman i Täby

translate.google.se translated from swedish to english as follows:(amazing)

Usually I have become immune or vaccinated against abuse and violence throughout the world. If I were to react to everything that happens there's no time for other things as well. But when I reached this morning by news that tehy have hung two Iranians including a 19-year-old man convicted of 'God' hostility 'when they participated in riots in the presidential elections last year, then I decided to send letters to the editor of Expressen today. Think that Sweden and the EU is so flat in their relation to these abuses. 'll See if the Iranian regime impose a fatwa on me if it comes in, I have a habit of signing my letters to the editor with my name.

Letter to the editor reads:

Iran hanged recently 2 people sentenced for "God's hostility"! They are said to have participated in the dissident riots in connection with last year's presidential election. In what way is God's enemy? Who is really God's enemy? Now is the time that the Swedish government declares the Iranian ambassador persona non grata and, moreover, should first and foremost the EU but also the rest of the democratic world to reject and declare President Ahmadinejad for the undesirable. In the picture that was taken a few years ago hanged two teenagers for alleged homosexuality. How can a regime be allowed to behave like this towards its citizens?

Vinter

2010-01-25T07:27:00.000-08:00

När jag låg i lumpen så sa man att det enda positiva som kom ifrån öster, det var kompassens missvisning. Just nu ligger där ett djupt högtryck över ryssen och terroriserar även vårt land. Nu får det väl snart vara nog. Titta på mina isiga exteriörer. Titta på min nya investering för att hålla liv i de stackars fåglarna (dom har inte hittat den än). Kan ju också vara så att nu när jag köpt en sådan däringa automat, ja det blir det väl varmt snart så att den inte behövs längre. Hur som helst det var mycket härligt att se hur mycket folk som var ute och promenerade på isen igår. På vägen hem tänkte jag i ett ögonblick att åka förbi och hälsa på x-svärmor som jag brukar, men visst nä, det går inte längre, hon är ju i himlen nu. Tomt!

Gammelmatte mormor Greta har somnat in

2010-01-21T07:49:00.000-08:00

Äntligen fick hon frid, världens mesta och bästa mormor. Hon somnade in med vakande barnbarnen Niklas, Helena och Josefine tryggt runt bädden. Ditt rum var så tomt i dag Greta! Att du som var så liten kan lämna ett sådant stort tomrum efter sig. Tack Greta för en fin och vacker vänskap och för alla stänkare. Kram ända till himlen.

Sorg och vemod i livets slutfas

2010-01-18T02:30:00.000-08:00

Här sitter Tutis bredvid tomten och inte vet jag vad hon tänker på. Hon sitter på bron utanför gammelmattes stuga. Därinne för gammelmatte en kamp mot sjuk- och ålderdom och slutet närmar sig. Igår satt Jossis och Helena hos sin mormor hela dagen och hjälpte henne med alla de bestyr. Helena hade sovit där också och när klockan var 3 då åkte dom hem och då satt jag där ett tag och lyssnade på tystnaden, en tystnad som är väldigt talande om man säger så. En del nära och kära besök fíck gammelmatte under dagen men hon var rätt så trött och orkade bara vara uppe små korta stunder. Hon ville vara med och spela på travet i lördags och vi vann tillaka 54 kronor som vi spelade bort på v65 igår, men hon tyckte det var roligt med att spela på travet, det har hon aldrig gjort förr i sitt 87-åriga liv.

Back in business igen!

2010-01-10T01:51:00.000-08:00

Ja. så här ska det tydligen se ut när man är tillbaka i den bistra kylan och verkligheten. Löpsedlarnar har rubriker som att kylan håller oss i ett järngrepp, men det gäller inte mig tror jag. Känner inget grepp, bara att det är kallt. Är det den globala uppvärmningen som har slagit till? På SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, planerar man för kommande istider som kan trycka ihop jordskorpan i Forsmark så att kärnbränslets gift läcker ut om 10 000 år. Har dom inte lyssnat på Miljöpartiet? Det blir inga fler istider, det ska ju bli varmare, havet kommer att stiga, isbergen kommer att försvinna. Tittade i ett fotoalbum när jag besökte x-svärmor och hittade denna fina bild på Jossis och Figaro på svärföräldrarnas balkong, taget för en drygt 10 år sedan. Ibland är det fint med gamla fotoalbum. Josefine är nog hos sin Patrik just nu medan Figaro är i sin hundhimmel och gnager på ett kalasfett ben.

Drömmer mig tillbaka till Florida

2010-01-06T01:20:00.000-08:00

Ja, nu sitter jag och huttrar -22 C (-5,8 F) och drömmer mig tillbaka till veckorna i Florida och undrar samtidigt vad vi pysslar med i det här landet. Hur i helsike kan vi bita oss kvar i nästan
40 gradig iskyla som det är på vissa ställen i Sverige? Hur kan vi bita oss kvar i arbeten som vi inte trivs med om det nu är så? Har nu under 2 veckor strosat omkring i shorts och kortärmat med flip-flops på fötterna. I morse i ren Edmund Hillary mundering bara för att göra en kort promenad till ICA fram och tillbaka. Det enda knäppa med Florida den här gången var när Peter och jag skulle äta brunch på Bennys på piren och ville ha varsin öl, det var på nyårsdagsförmiddagen och en öl skulle hjälpa rätt så mycket, ja då fick vi inte beställa det, det var för tidigt på dagen. Däremot fick vi beställa varsin jättestark och jättestor Bloody Mary. Den hjälpte nog ännu mer än en öl men va tusan vilken knäpp regel. Det tukosa huset ligger nere vid Intracoastel i Lake Worth och det vill jag köpa men då måste man visst köpa hela kvarteret, i vilket huset ingår så det får väl förbli en dröm då. På en annan bild så ropar jag "In the hole Tiger" det gör golfpubliken i USA så det ska bli spännande och se hur det låter och blir när och om Tiger kommer tillbaka. På hemresans drygt 9 timmar långa hemresa över bland annat Bermudatriangeln (hu) så satt jag bredvid en mycket bestämd 7-årig kille från Skåne. Han regerade hela sin familj inklusive sina storebröder så jag bestämde mig för att han inte skulle få bestämma över mig. När jag beställde in en whiskey före maten sade han på bestämd bred skånska att man blir full av whiskey (egentligen sa han "fooouuull"), varmed jag svarade att det beror på hur mycket man dricker. Tittade samtidigt på pappans röda näsa och förstod en del. När sedan den lille grabben undrade ifall jag hade is i drickat i USA och jag svarade ja, påstod han bestämt att det inte var bra för magen med is. Jag kontrade med att den is jag hade i drinken var jättenyttig för min mage. Han veknade något samtidigt som han skrek åt sina bröder över korridoren att dra ner gardinen, han fick sol i ögonen. Bröderna som ägnat sig åt att titta ut, lydde honom genast. Den äldste påbörjade sedan en 6 timmar lång kräkningssejour, vilket ju inte var så trevligt under middagsätandet, men det var ju synd om honom förstås. Tänk att sitta och kräkas över atlanten i 6 timmar, urk. efter ett tag sa jag till den lilla grabben att jag hade dålig hörsel och inte hörde vad han sa och det hjälpte, han slutade så småningom att fråga mig en massa saker och jag kunde försöka att sova, vilket misslyckades som det alltid gör. Väl nylandad på Arlanda ringde mobilen pålitligt så fort jag slog på den och som vanligt väntade Josefine utanför terminalen i pappas bil. Det kändes fint.

Happy New Year

2009-12-31T05:50:00.000-08:00

Ja eftersom jag inte vill ladda ner ner nya program paa Peters dator haer i Lake Worth och saaledes ej heller kan ladda hem bilder fraan kameran, vet ej hur bluetooth fungerar, saa anvaender jag en gammal bild fraan foerra aaret. Vaedret i Florida vid den haer aarstiden aer perfekt. Soligt naestan hela tiden, lite svala naetter kanske och en och anna regnskur. Tempen haaller sig kring ca 25 varje dag, inte kvalmigt daa brisen fraan havet hela tiden ljummet smeker mig. Att sitta paa beachen och titta ut oever den maektiga blaa atlanten troettnar jag aldrig paa, det aer saa befriande. Judy och Peter aer fantastiska och uppmaerksamma och hittar paa saker att goera varje dag, golf, croquet, nya krogar, nya drinkar, nya partyn, morgonpromenader som jag smiter ifraan. Medan de jobbar laeser jag "aldrig fucka up" av Jens Lapidus och faar laera mig en hel del hemska saker som paagaar i Stockholms undre vaerld. Aer nu ocksaa lite mer belaest vad betraeffar rinkebysvenskan. Det aer saa skoent att inte ha naagra maasten over here. Att i 14 dagar ta dagen som den kommer. Just nu saknar jag bara lite kaerlek men det aer ocksaa raett lugnt och skoent. Kaerleken aer saellan lugn. Talade just med aelskade dottern, hon beraettade att det var kallt och soligt i gamla Svedala. Sedan beraettade hon att hon hade flyttat in hos Patrik. Jag aer sambo nu pappa, saa nu aer det koert sa hon. Dessutom lovade hon att komma och moeta mig vid flygplatsen daa jag kommer hem. Skoent att veta. Gott Nytt Aar Josefine, Job, Peter, Judy, Jason, Elisabeth, Lasse, Maria, Mikael och alla andra. Saerskilda nyaarshaelsningar till Marcus Birro och Rickard Engfors som berikat min tillvaro med sina sjaelvutlaemnande och faergsprakande bloggaar.

Here I come

2009-12-20T11:27:00.001-08:00

Så här såg det ut igår

2009-12-18T05:36:00.001-08:00

Och så här ser det ut idag

Den rätte....

2009-12-15T03:28:00.000-08:00

Inspirerad av en mänsklig, känslig och intelligent, utlämnande blogg kan jag inte undanhålla denna Erik Lindorm dikt som följt mig sedan 1975 då jag fick den skickad till mig med en liten fotnot - "ta den inte personligt" - vilket jag ändå gjorde.

Den rätte

Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
Med en energisk haka,
du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.

Och så kom du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Sådan kliver du in
i min själ och mitt skinn

Allt blev skapat om,
När du kom.
Allting slog du itu.
Du, du!

Erik Lindorm