Min italienare träffade jag för 5 år sedan i en herrmodebutik i Täby Centrum. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Jag tänkte aldrig på vad italienaren kostade. När han famnade mig så blev jag alldeles varm av kärlek. Merino-ullen var så vacker, den hade ett fall och jag bestämde mig för att aldrig växa ur den och har ännu inte gjort det. Den var rätt dyr, men den är fortfarande juvlig. Corneliani heter han.
torsdag 8 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra,som vanligt Anders. Dina vändningar är alltid lika spannande,vad skall han skriva nu då, tänker jag.
SvaraRadera