söndag 31 januari 2010

Täby Kyrka



I den här gamla fina kyrkan som byggdes på 1100 talet och vars altarskåp och takmålningar av Albertus Pictor är från 1400 talet är det tänkt att mormor Greta ska begravas den 19 februari. Kan väl inte finnas något finare ställe att ta ett sista avsked av en sådan stor liten fin kvinna. Kram Greta!

lördag 30 januari 2010

Nu får väl det ändå vara nog!

Är det det här som kallas för den globala uppvärmningen. Vad ska man tro. Hoppas att jag slutar att prata väder. snart.


















fredag 29 januari 2010

Till stora staden Stockholm


Idag bröt jag mot mina principer och tog bilen in till sta´n och jobb. Trotsade trängselskatter och höga parkeringsavgifter i det stora parkeringsgaraget invid NK. Jag tvekar ofta att åka in till sta´n men när jag väl är där så rycks jag på ett positivt sätt med i storstadspulsen. Man får så mycket input. Det talas så många språk. Efter utfört arbete besökte jag NK och köpte 6 par nya strumpor i glada färger och två par boxershorts. Man måste förnya sig ibland. Herravdelningarna på NK är verkligen lite extra. Man går omkring och ögonshoppar och drömmer. I år blir det inte någon ny italienare jag får nöja med den fina jag har.

torsdag 28 januari 2010

Nu är det allvar


I vanliga fall har jag blivit immun eller vaccinerad mot övergrepp och våldshandlingar i omvärlden. Om jag skulle reagera på allt som händer så finns det ingen tid till annat liksom. Men när jag i morse nåddes av nyheten att man har hängt två Iranier bland annat en 19-årig man dömda för "gudsfientlighet" då de deltagit i kravallerna i samband med presidentvalet förra året, ja då beslutade jag mig för att skicka följande insändare till Expressen idag. Tycker att Sverige och EU är så flata i sin relation till dessa övergrepp. Får väl se ifall den Iranska regimen utdömer en fatwa över mig om den kommer in, jag har för vana att signera mina insändare med mitt namn.

Insändaren lyder:


I Iran hängdes nyligen 2 personer dömda för "Gudsfientlighet"! De sägs ha deltagit i de regimkritiska kravallerna i samband med förra årets presidentval. På vilket sätt är det gudsfientligt? Vem är egentligen gudsfientlig? Nu är det dags att Sveriges regering förklarar den Iranska ambassadören för persona non grata och dessutom bör i första hand EU men också resten av den demokratiska världen ta avstånd från och förklara president Ahmadinejad för icke önskvärd. På bilden som är tagen för några år sedan hängs två tonåringar för påstådd homosexualitet. Hur kan en regim tillåtas bete sig så här mot sina medborgare?
Anders Friman i Täby

translate.google.se translated from swedish to english as follows:(amazing)


Usually I have become immune or vaccinated against abuse and violence throughout the world. If I were to react to everything that happens there's no time for other things as well. But when I reached this morning by news that tehy have hung two Iranians including a 19-year-old man convicted of 'God' hostility 'when they participated in riots in the presidential elections last year, then I decided to send letters to the editor of Expressen today. Think that Sweden and the EU is so flat in their relation to these abuses. 'll See if the Iranian regime impose a fatwa on me if it comes in, I have a habit of signing my letters to the editor with my name.


Letter to the editor reads:

Iran hanged recently 2 people sentenced for "God's hostility"! They are said to have participated in the dissident riots in connection with last year's presidential election. In what way is God's enemy? Who is really God's enemy? Now is the time that the Swedish government declares the Iranian ambassador persona non grata and, moreover, should first and foremost the EU but also the rest of the democratic world to reject and declare President Ahmadinejad for the undesirable. In the picture that was taken a few years ago hanged two teenagers for alleged homosexuality. How can a regime be allowed to behave like this towards its citizens?

måndag 25 januari 2010

Vinter





När jag låg i lumpen så sa man att det enda positiva som kom ifrån öster, det var kompassens missvisning. Just nu ligger där ett djupt högtryck över ryssen och terroriserar även vårt land. Nu får det väl snart vara nog. Titta på mina isiga exteriörer. Titta på min nya investering för att hålla liv i de stackars fåglarna (dom har inte hittat den än). Kan ju också vara så att nu när jag köpt en sådan däringa automat, ja det blir det väl varmt snart så att den inte behövs längre. Hur som helst det var mycket härligt att se hur mycket folk som var ute och promenerade på isen igår. På vägen hem tänkte jag i ett ögonblick att åka förbi och hälsa på x-svärmor som jag brukar, men visst nä, det går inte längre, hon är ju i himlen nu. Tomt!



torsdag 21 januari 2010

Gammelmatte mormor Greta har somnat in


Äntligen fick hon frid, världens mesta och bästa mormor. Hon somnade in med vakande barnbarnen Niklas, Helena och Josefine tryggt runt bädden. Ditt rum var så tomt i dag Greta! Att du som var så liten kan lämna ett sådant stort tomrum efter sig. Tack Greta för en fin och vacker vänskap och för alla stänkare. Kram ända till himlen.

måndag 18 januari 2010

Sorg och vemod i livets slutfas


Här sitter Tutis bredvid tomten och inte vet jag vad hon tänker på. Hon sitter på bron utanför gammelmattes stuga. Därinne för gammelmatte en kamp mot sjuk- och ålderdom och slutet närmar sig. Igår satt Jossis och Helena hos sin mormor hela dagen och hjälpte henne med alla de bestyr. Helena hade sovit där också och när klockan var 3 då åkte dom hem och då satt jag där ett tag och lyssnade på tystnaden, en tystnad som är väldigt talande om man säger så. En del nära och kära besök fíck gammelmatte under dagen men hon var rätt så trött och orkade bara vara uppe små korta stunder. Hon ville vara med och spela på travet i lördags och vi vann tillaka 54 kronor som vi spelade bort på v65 igår, men hon tyckte det var roligt med att spela på travet, det har hon aldrig gjort förr i sitt 87-åriga liv.

söndag 10 januari 2010

Back in business igen!

Ja. så här ska det tydligen se ut när man är tillbaka i den bistra kylan och verkligheten. Löpsedlarnar har rubriker som att kylan håller oss i ett järngrepp, men det gäller inte mig tror jag. Känner inget grepp, bara att det är kallt. Är det den globala uppvärmningen som har slagit till? På SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, planerar man för kommande istider som kan trycka ihop jordskorpan i Forsmark så att kärnbränslets gift läcker ut om 10 000 år. Har dom inte lyssnat på Miljöpartiet? Det blir inga fler istider, det ska ju bli varmare, havet kommer att stiga, isbergen kommer att försvinna. Tittade i ett fotoalbum när jag besökte x-svärmor och hittade denna fina bild på Jossis och Figaro på svärföräldrarnas balkong, taget för en drygt 10 år sedan. Ibland är det fint med gamla fotoalbum. Josefine är nog hos sin Patrik just nu medan Figaro är i sin hundhimmel och gnager på ett kalasfett ben.

onsdag 6 januari 2010

Drömmer mig tillbaka till Florida



Ja, nu sitter jag och huttrar -22 C (-5,8 F) och drömmer mig tillbaka till veckorna i Florida och undrar samtidigt vad vi pysslar med i det här landet. Hur i helsike kan vi bita oss kvar i nästan
40 gradig iskyla som det är på vissa ställen i Sverige? Hur kan vi bita oss kvar i arbeten som vi inte trivs med om det nu är så? Har nu under 2 veckor strosat omkring i shorts och kortärmat med flip-flops på fötterna. I morse i ren Edmund Hillary mundering bara för att göra en kort promenad till ICA fram och tillbaka. Det enda knäppa med Florida den här gången var när Peter och jag skulle äta brunch på Bennys på piren och ville ha varsin öl, det var på nyårsdagsförmiddagen och en öl skulle hjälpa rätt så mycket, ja då fick vi inte beställa det, det var för tidigt på dagen. Däremot fick vi beställa varsin jättestark och jättestor Bloody Mary. Den hjälpte nog ännu mer än en öl men va tusan vilken knäpp regel. Det tukosa huset ligger nere vid Intracoastel i Lake Worth och det vill jag köpa men då måste man visst köpa hela kvarteret, i vilket huset ingår så det får väl förbli en dröm då. På en annan bild så ropar jag "In the hole Tiger" det gör golfpubliken i USA så det ska bli spännande och se hur det låter och blir när och om Tiger kommer tillbaka. På hemresans drygt 9 timmar långa hemresa över bland annat Bermudatriangeln (hu) så satt jag bredvid en mycket bestämd 7-årig kille från Skåne. Han regerade hela sin familj inklusive sina storebröder så jag bestämde mig för att han inte skulle få bestämma över mig. När jag beställde in en whiskey före maten sade han på bestämd bred skånska att man blir full av whiskey (egentligen sa han "fooouuull"), varmed jag svarade att det beror på hur mycket man dricker. Tittade samtidigt på pappans röda näsa och förstod en del. När sedan den lille grabben undrade ifall jag hade is i drickat i USA och jag svarade ja, påstod han bestämt att det inte var bra för magen med is. Jag kontrade med att den is jag hade i drinken var jättenyttig för min mage. Han veknade något samtidigt som han skrek åt sina bröder över korridoren att dra ner gardinen, han fick sol i ögonen. Bröderna som ägnat sig åt att titta ut, lydde honom genast. Den äldste påbörjade sedan en 6 timmar lång kräkningssejour, vilket ju inte var så trevligt under middagsätandet, men det var ju synd om honom förstås. Tänk att sitta och kräkas över atlanten i 6 timmar, urk. efter ett tag sa jag till den lilla grabben att jag hade dålig hörsel och inte hörde vad han sa och det hjälpte, han slutade så småningom att fråga mig en massa saker och jag kunde försöka att sova, vilket misslyckades som det alltid gör. Väl nylandad på Arlanda ringde mobilen pålitligt så fort jag slog på den och som vanligt väntade Josefine utanför terminalen i pappas bil. Det kändes fint.