Den internationella kvinnodagen.......

...... har dragit förbi och man kan väl knappast hylla den på ett bättre sätt än att plocka med kortet på en gammal hederlig Crescent damcykel från slutet av 50- eller början av 60-talet. Min storasyster hade en sådan. Kommer särskilt ihåg det smarta handtaget under sadeln som var till stor hjälp då jag som var yngre men kille, alltid fick hjälpa storasyrran när cykeln av någon anledning skulle bäras. Man var väl gentleman redan på den tiden. Den här hojen stod parkerad utanför ICA i Täby Kyrkby för en tid sedan och det är ju rätt intressant att den är vid liv fortfarande. Är det svensk kvalitet vi talar om? Tillbaka till internationella kvinnodagen, som Anette Kullenberg skrev i Expressen så är det ju inte mycket som har blivit bättre för att vi har "firat den". Kvinnor mördas och våldtas runt hela vår jord dygnet runt och har förvisso inte vunnit mycket mark. När jag tittar bakåt och reflekterar över mitt liv och arbetsliv så finner jag att jag hela tiden har fått störst förtroende för, och tyckt att det varit roligast och meningsfullast att arbeta tillsammans med kvinnor. Självklart har jag träffat många duktiga och genomhyggliga grabbar, herrar men det är något som saknas där, eller så är det spelet män emellan som jag inte klarar av, eller också är det männen som inte klarar av mig. Alla kvinnor är inte bra, ingen nämnd ingen glömd. Kvinnor spelar väl också men kanske mest inför varandra, vad vet jag? Eller är det min mamma som har gett mig så mycket trygghet att jag inte kan få den från annat en kvinnligt håll. Min salig far var liksom en frånvarande figur i början av mitt liv. Man säger att det inte skulle finnas några krig om kvinnor satt vid makten, men det vet man ju inte, kvinnor är ju lik tigrinnor när de ska försvara sina barn sägs det. Jag avslutar med en hyllning till alla fina kvinnor här på jorden, min dynamitmamma Marianne, min smarta dotter Josefine och hennes duktiga mamma Margareta. Mormor Greta får vi inte heller glömma. En gång när jag jobbade tillsammans med Margareta kom det en kvinna i min egen ålder, hon var personalchef på en stor bank och undrade hur jag kunde jobba ihop med den som jag var gift med? Hon skulle aldrig kunna jobba ihop med sin man sade hon. Jag svarade att jag aldrig skulle gifta mig med någon jag inte kunde jobba ihop med. Hon såg ut som en fågelholk. Jag hyllar också Elisabeth Höglund som gått ut med att hon blev mobbad för att hon var tjock när hon var ung. Hon var Sveriges fösta mästarinna på cykel och har varit tuff nog att våga ställa upp i Let´s dance. Hyllar henne med ett kort på min Lobelia från i somras som jag döpte just till Elisabeth Höglund.