Jag har ingen aaaaning om Sven - Otto Littorin har gjort något eller inte. Jag är inte intresserad som jag skrivit förut. När nu en dryg vecka har gått efter hans avgång så börjar man ana en av de största jounalistiska kupperna någonsin. Tänk att Aftonbladet kanske rent utav hyrt en kvinna för att utgöra sig för att vara prostituerad, försett henne med data och uppgifter om Littorins gamla mobilnummer etc. En redan hårt pressad Littorin konfronteras med uppgifterna och förstår att allt är kört, även om han inte har gjort något, han tog sitt pick och pack. Sedan dess har Aftonbladet kört 5 ledare i ärendet och de skrivande och skrikande kärringarna Helle Klein och Lena Melin spekulerar i vad regeringen vet och inte vet, hur länge dom vetat eller inte, man skriver spaltkilometer om något som man kanske själv skapat. Lotta Gröning i Expressen av alla tidningar, börjar lista hur många brottslingar som varit ministrar eller kanske är det fortfarande i den nuvarande regeringen. Hon syftar bland annat på Lundin Oil, Bildt och folkmord. Expressens ledare idag beskriver att Aftonbladets ledarsida har fungerat som den lojala torped åt Wanja Lundby-Wedin och Mona Sahlin som man vanligen är. Fullständigt fixerad vid Littorin har man sprutat ut insinuanta angrepp och tvärsäkert agerat domstol. Förmodligen behöver sossarna den här hjälpen om det inte råkar bli en björntjänst. Men det vore ju schysstare att ägna sig åt politik än åt sådant här scoopsökeri. Mona Sahlin talar om solidaritet. På vilket sätt är detta solidaritet? Vem är solidarisk? Varför ska man gå till val på solidaritet? Solidaritet existerar inte i det svenska samhället idag. Samhället drivs av särintressen där var och en ser till sitt. Solidaritet är bullshit. Jag ger mig inte in i det politiska nu utan konstaterar att det är tabloiderna som sätter agendan som är mycket cynisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar