Läste i en av mina favoritbloggares, Rickard Engfors blogg att han liknade Almedalsveckan som en auktion där högstbjudande vinner röstarnas röster. Vad än Alliansen lovar kommer de Rödgröna att bjuda 12 miljarder mer till en vad de kallar välfärdsstat. V har till och med idag kallat sig välfärdspartiet. Faen trot. Det är ungefär som när vi var små barn och sa, jag är 1000 ggr bättre än vad du kan säga. Under vintern har jag jobbat med uppsagda arbetare på ett bruk någonstans i Sverige. Under löneförhandlingarna så gick facket ut hårt, hårdare än alla andra fackföreningar och krävd mer över 5 % och började strejka på olika bruk i olika omfattning. Till slut gav arbetsgivarna upp och det skrevs avtal. Jag var orolig för att det skulle bli mer uppsägningar och för två veckor sedan kom nyheten att 150 pers ytterligare varslades från det aktuella bruket, som ju inte annars kan hålla konkurrenskraftiga priser. Suck! Är det värt att offra sina medlemmars jobb i enslig bygd för lite mer kosing. Vem vinner? Vem förlorar? Det har varit varmt, runt 30 i Östra Svealand och jag är ledig, har röjt i garderober och har besökt favoritbadplatsen några gånger och tagit några ljuvligt sköna simturer.
Ja, det kan man fråga sig. Vem vinner och vem förlorar.Risk att vi alla här uppe i norr förlorar. Har Europa haft sin "storhetstid" nu för ett tag? De andra värlsdelarna verkar ju vara lika duktiga som vi...och det går ju att flytta både varor och tjänster idag.
SvaraRaderaDet är ju ett syniskt spel som försigår - jag som jobbar nära människor som drabbas ser hur många far illa, framförallt Andersson om du kommer ihåg. Hela tryggheten finns i deras arbeten. Jag har vid ett flertal tillfällen mailat både Wanja Lundby-Wedin och ordförandena i IF-Metall och Pappers och ställt frågan vilket som är viktigas för deras medlemmar men jag får svävande och klyschiga svar. Jag bloggade till Bosses minne den 17/5. Hans öde fick mig att förstå allvaret. Det tog hårt.
SvaraRadera